Vad händer på rådhustorget? : ett gestaltningsförslag av rådhustorget i Vadstena
Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan. Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller kungligh...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan.
Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna
platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas
rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för
invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller
kungligheter har rådhustorget varit den självklara arenan för dem att möta Vadstenas invånare på. Därför har torget inte endast varit en plats där torghandel och dans runt julgran skett, men även en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag.
När motortrafiken blev allt vanligare i mitten av
1900-talet ställdes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden
var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svårläst och svårförståeligt infrastrukturnät. Idag har detta gjort att en av stadens mittpunkter i form av rådhustorget, ofrivilligt tvingats agera som transportled och genomfart för motortrafik.
Konsekvensen har sedermera blivit att gångtrafikanter fösts
åt sidan och bestulits sina rättigheter på torget. Idag fungerar torget allt mer som parkeringsplats. Med hjälp av litteratur har jag studerat vad som skapar en plats samt vilka handlingar som påverkar platsen.
Många överenstämmer med Lefevbres tankar kring hur en
medborgares rättigheter till staden inte enbart handlar om
juridiska rättigheter. Men även om rätten att appropriera
staden och känna sig som en del av den.
Genom att människor appropierar platser skapas territorier
som representerar olika grupper och aktiviteter. Dessa
territorier skapar sedermera platsens betydelse och identitet.
Genom litteraturen har jag inspirerats att förstå platsen kring rådhuset i Vadstena med hjälp av möten, diskussioner och reflektioner från invånarna i Vadstena. Genom workshops,
enkätundersökningar, samtal och intervjuer har jag sedermera
skaffat mig en bild av hur aktiviteter och territorier överlappar varandra på platsen.
Genom att kombinera denna kunskap har jag tagit fram
ett förslag för en ny gestaltning av rådhustorget. Förslaget
begrundas i hur användning skulle understödjas av en mer
gynnsam fysisk miljö.
Uppsatsen avslutas med en diskussion där jag knyter an mina
gestaltningsideér till de undersökningar jag gjort och den
litteratur jag studerat. |
|---|