Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer
Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stads...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855570961874550784 |
|---|---|
| author | Strand, Marta |
| author_browse | Strand, Marta |
| author_facet | Strand, Marta |
| author_sort | Strand, Marta |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby
Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö.
I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ”ekologiska” koncept och lösningar när
de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och
västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt.
Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat
framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta
den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens. Dagens bild av vad som är ekologiskt hållbart står i konstrast till de gamla industrimiljöerna.
Det uppstår ett motsatsförhållande mellan ekologi och industri som speglas i hur de nya miljöerna gestaltas. Landskapsarkitekturen tenderar att tolka ett ”ekologiskt” formspråk som likställs med idealbilder av naturen
medan industrilandskapets meningsbärande element, platsens historia och kultur suddas bort.
Men det finns också exempel på projekt som visar andra förhållningssätt till ekologi och industri, där man ifrågasätter uppdelningen av natur och kultur som två skilda fenomen.
Med en breddad syn på ekologi, som även omfattar människa och samhälle lyfter man bland annat fram kopplingarna mellan vår konsumtionskultur och platsen som ett
resultat av produktion och konsumtion. De postindustriella miljöernas element betraktas som estetiska och meningsbärande tillgångar som lyfts fram framför att kamoufleras.
Avslutningsvis består mitt arbete av ett eget gestaltningsförslag för det gamla industriområdet Lövholmen i Stockholm. I gestaltningsförslaget undersöker jag hur man
kan skapa en integrerad ekologisk design i en postindustriell miljö där platsens befintliga element kompletteras och successivt utvecklas till en mångfunktionell, social och ekologiskt hållbar miljö. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU6132 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU61322013-12-10T12:40:12Z Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer Brown turns green : perspectives and strategies for eco design in post-industrial environments Strand, Marta landskapsarkitektur industri ekologi Lövholmen hållbar utveckling miljödebatt ekologisk modernisering reklamation bioremediering Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ”ekologiska” koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens. Dagens bild av vad som är ekologiskt hållbart står i konstrast till de gamla industrimiljöerna. Det uppstår ett motsatsförhållande mellan ekologi och industri som speglas i hur de nya miljöerna gestaltas. Landskapsarkitekturen tenderar att tolka ett ”ekologiskt” formspråk som likställs med idealbilder av naturen medan industrilandskapets meningsbärande element, platsens historia och kultur suddas bort. Men det finns också exempel på projekt som visar andra förhållningssätt till ekologi och industri, där man ifrågasätter uppdelningen av natur och kultur som två skilda fenomen. Med en breddad syn på ekologi, som även omfattar människa och samhälle lyfter man bland annat fram kopplingarna mellan vår konsumtionskultur och platsen som ett resultat av produktion och konsumtion. De postindustriella miljöernas element betraktas som estetiska och meningsbärande tillgångar som lyfts fram framför att kamoufleras. Avslutningsvis består mitt arbete av ett eget gestaltningsförslag för det gamla industriområdet Lövholmen i Stockholm. I gestaltningsförslaget undersöker jag hur man kan skapa en integrerad ekologisk design i en postindustriell miljö där platsens befintliga element kompletteras och successivt utvecklas till en mångfunktionell, social och ekologiskt hållbar miljö. Since major parts of the industrial production moved from the West to low income countries it is a current issue how to deal with the post-industrial sites. A trend that has grown strong is to transform industrial sites to ecological parks and neighbourhoods, like Hammarby Sjöstad in Stockholm and Västra Hamnen in Malmö. In this essay I am searching for explanations to why we use ecological concepts and solutions in the remaking of post-industrial sites and how this is reflected in landscape architecture. Based on the environmental debate since the sixties and Western perceptions of nature I draw parallels between our changing views on the industry, how to deal with the environmental crisis and ecological oriented landscape architecture projects. Since the environmental crisis is a fact and these issues have a central place in politics and urban planning the perception of industry has changed. From symbolizing optimism and prosperity, we now consider the industries as a threat to us and our surroundings. Today’s picture of what is ecologically sustainable stands in contrast to the old industrial environments. There is a contradiction between ecology and industry that is reflected in the design of the redeveloped sites. The landscape architecture tend to interpret an “organic” design language that is equated with an ideal natural landscape, while the meaningful elements of the industrial landscape, the history and culture is erased. But there are also examples of projects that illustrate other approaches to ecology and industry, which questioned the division of nature and culture as two separate phenomena. With a broadened view of ecology, which includes man and society shows for example the links between our consumer culture and the place as a result of production and consumption. Instead of camouflaging the industrial elements they are highlighted and considered as aesthetic and meaningful assets. Finally, my work consists of a custom design proposal for the old industrial area Lövholmen in Stockholm. The design proposal examines how to create an integrated ecological design in a post-industrial environment where the site’s existing elements are complemented and gradually developed into a multi-functional, social and ecologically sustainable environment. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2013 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/6132/ |
| spellingShingle | landskapsarkitektur industri ekologi Lövholmen hållbar utveckling miljödebatt ekologisk modernisering reklamation bioremediering Strand, Marta Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer |
| title | Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk
design i postindustriella miljöer |
| title_full | Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk
design i postindustriella miljöer |
| title_fullStr | Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk
design i postindustriella miljöer |
| title_full_unstemmed | Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk
design i postindustriella miljöer |
| title_short | Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk
design i postindustriella miljöer |
| title_sort | brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk
design i postindustriella miljöer |
| topic | landskapsarkitektur industri ekologi Lövholmen hållbar utveckling miljödebatt ekologisk modernisering reklamation bioremediering |