Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar
I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flask...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570960794517504 |
|---|---|
| author | Petersson, Emelie |
| author_browse | Petersson, Emelie |
| author_facet | Petersson, Emelie |
| author_sort | Petersson, Emelie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av
cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en
svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå
(Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det
sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger
flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas.
Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i
planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir
lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar
till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar.
Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att
tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att
undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka
cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och
förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln.
Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt
fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på
cykel (www.malmostad.se 2013021 5). Malmö stad ska satsa cirka
400 miljoner kronor under en sju års period i syfte att utveckla
cykelinfrastrukturen. Visionen med det här projektet är främst att
stärka Malmös profil som cykelstad, stärka infrastrukturen genom
att skapa fler stråk i staden samt erbjuda en mer multifunktionell
stad till den ökande befolkningen (Cykelprogram Malmö, 2012, s
10-11).
Genom en granskning av Malmö stads cykelinfrastruktur
identifierades en rad problem i form av osäkra korsningar, otydliga
stråk, flaskhalsar* och svår överblickbara färdvägar.
En ökad identitet ökar tydligheten av stråken, ett sätt är att
applicera en färg, i förslaget färgen blå. De gator där en integrerad
trafik förekommer, är förslaget att införa cykelgator för att ge
cykeln prioritet ett på hela stråket. Korsningspunkterna är mest
kritiska, den fysiska utformningen måste stödja ett säkert beteende
och göra cyklisten uppmärksam för kollisionsrisken. I en upplevd
säker miljö har cyklister en tendens att framkalla ett vårdslöst
beteende. Genom att applicera rödstreckad linje tio meter innan
korsning, motverkas förhoppningsvis det här vårdslösa beteendet.
Kritik som har framkommit är främst riktad till hur kommuner och
andra organisationer nyttja den kunskapen som finns och i vilken
utsträckningen den brukas och förvaltas. Det är viktigt att
planeringen och synsättet utvecklas samt diversifieras. Det kan
upplevas som orättvist att hänföra ansvaret för bristerna till
kommunerna, samtidigt är det kommunerna som måste tillse, att
det sker en förändring.
*Flaskhals= När en cykelväg slutat utan någon notis.
I |
| format | H3 |
| id | RepoSLU6127 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU61272013-10-17T13:18:03Z Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar From bicycle path to the bicycle path proposed guidelines that should be considered when bicycle path investigations Petersson, Emelie cykelvägar cykelstråk säkerhet genhet kommunikation tillgänglighet planerigsprocess cykelinfrastruktur I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas. Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar. Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln. Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på cykel (www.malmostad.se 2013021 5). Malmö stad ska satsa cirka 400 miljoner kronor under en sju års period i syfte att utveckla cykelinfrastrukturen. Visionen med det här projektet är främst att stärka Malmös profil som cykelstad, stärka infrastrukturen genom att skapa fler stråk i staden samt erbjuda en mer multifunktionell stad till den ökande befolkningen (Cykelprogram Malmö, 2012, s 10-11). Genom en granskning av Malmö stads cykelinfrastruktur identifierades en rad problem i form av osäkra korsningar, otydliga stråk, flaskhalsar* och svår överblickbara färdvägar. En ökad identitet ökar tydligheten av stråken, ett sätt är att applicera en färg, i förslaget färgen blå. De gator där en integrerad trafik förekommer, är förslaget att införa cykelgator för att ge cykeln prioritet ett på hela stråket. Korsningspunkterna är mest kritiska, den fysiska utformningen måste stödja ett säkert beteende och göra cyklisten uppmärksam för kollisionsrisken. I en upplevd säker miljö har cyklister en tendens att framkalla ett vårdslöst beteende. Genom att applicera rödstreckad linje tio meter innan korsning, motverkas förhoppningsvis det här vårdslösa beteendet. Kritik som har framkommit är främst riktad till hur kommuner och andra organisationer nyttja den kunskapen som finns och i vilken utsträckningen den brukas och förvaltas. Det är viktigt att planeringen och synsättet utvecklas samt diversifieras. Det kan upplevas som orättvist att hänföra ansvaret för bristerna till kommunerna, samtidigt är det kommunerna som måste tillse, att det sker en förändring. *Flaskhals= När en cykelväg slutat utan någon notis. I Today it is a inconsistent organization for the development of bicycle infrastructure in many municipalities, the effect is fragile planning and the overall perspective is difficult to achieve (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). This is usually a site-specific planning, which in turn provides bottlenecks* in the infrastructure, since the overall perspective is lacking. By working with a more path oriented and holistic perspective in planning creates a more consistent network, which in turn makes it easier to link to a denser network. This contributes to more directly, fast and safe cycle routes. It is important to ensure users needs and goals of the trip in order to meet their design requirements. While it is important to examine why people choose to refrain from using the bicycle as transportation, in order to develop and hopefully get more people to use the bike. There has been a major development of Malmö’s bicycle infrastructure during the last decade, more people choose the bicycle as transportation, 30% of all travel is carried out on a bike (www.malmostad.se 20130215). Malmö will invest about 400 million kover a seven years period in the development of bicycle infrastructure. The vision of the project is to enhance Malmö's profile as a bicycle city, strengthening the infrastructure by creating more path in the city and offer a more multifunctional city to the increasing population (Cykelprogram Malmö, 2012, s 10-11). Through an examination of Malmö's bicycling infrastructure identified a number of problems in terms of bad intersections, unclear paths, bottlenecks* and perplexing routes. Increased identity enhances clarity of the path, one way is to apply a color, and in the proposal, the color is blue. The streets where there is an integrated traffic, the proposal determine to introduce bicycle streets to give the bike a top priority for the entire route. The intersection are the most crucial, the design must support safe behavior and make the bicyclist aware of the risk of collision. In a perceived safe environment for bicyclists have a tendency to induce a reckless behavior by applying red stripes ten meters before the crossings, the reckless behavior can be discourage. Criticism that has come up is primarily directed to the municipalities and other organizations managing the knowledge base, and the extent to which it is used and managed. It is important that the planning and approach evolve and become more diversified. It can be perceived as unfair to keep municipalities liable for deficiencies, while it is they who must ensure that changes are taking place. Bottleneck= when the bicycle road ends without any notice. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2013 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/6127/ |
| spellingShingle | cykelvägar cykelstråk säkerhet genhet kommunikation tillgänglighet planerigsprocess cykelinfrastruktur Petersson, Emelie Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| title | Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| title_full | Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| title_fullStr | Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| title_full_unstemmed | Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| title_short | Från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| title_sort | från cykelväg till cykelstråk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstråksutredningar |
| topic | cykelvägar cykelstråk säkerhet genhet kommunikation tillgänglighet planerigsprocess cykelinfrastruktur |