Pilotstudie för hur framtidens avel för islandshästar i Sverige ser ut - ur seminstationens, hingstägarens och stoägarens perspektiv
Slutsatsen av denna studie är att hingstar på artificiell insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekte...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Slutsatsen av denna studie är att hingstar på artificiell insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare är eniga om att inseminering är en dyrare process än naturlig betäckning och det är mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig själv och att uppfödarna hellre använder naturlig betäckning då man anser att hästarna ska få bete sig naturligt. Seminanvändningen bör öka mer då avelsdjuren ständigt ökar i värde och man blir mer rädd om sitt avelsmaterial. |
|---|