Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor
Mjölkens fetthalt är en viktigt ekonomisk faktor då producenten får ett högre avräkningspris med högre fettprocent. Fetthalten påverkas av flera olika faktorer men påverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer från flera olika källor, dels direkt från fodret, dels från...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570906871496704 |
|---|---|
| author | Bergström, Mathilda |
| author_browse | Bergström, Mathilda |
| author_facet | Bergström, Mathilda |
| author_sort | Bergström, Mathilda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Mjölkens fetthalt är en viktigt ekonomisk faktor då producenten får ett högre avräkningspris med högre fettprocent. Fetthalten påverkas av flera olika faktorer men påverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer från flera olika källor, dels direkt från fodret, dels från nedbrutet kroppsfett och dels från mikroorganismerna i våmmen. I den här litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige påverkar fetthalten och fettsyrasammansättningen i mjölken. Då komjölk innehåller många olika fettsyror fokuserade det här arbetet på några av de som är viktiga för humanhälsan.
Utfodring med grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehållet vilket ökar produktionen av ättiksyra i våmmen. Fetthalten minskar med en ökad andel kraftfoder i foderstaten vilket beror på att kraftfoder innehåller en hög andel stärkelse vilket ökar produktionen av propionsyra i våmmen på bekostnad av ättiksyra.
Fettsyrasammansättningen i mjölken påverkas mycket av de olika fodertyperna. Nivåerna av de hälsofrämjande fleromättade fettsyrorna är högre i mjölken vid utfodring med gräsensilage jämfört med hö och i synnerhet konjugerad linolsyra och α-linolensyra. Rödklöverensilage ger ännu högre värden än gräsensilage men bete verkar vara det mest gynnsamma grovfodret. Kraftfoder tenderade att öka andelen mättat fett jämfört med grovfoder men däremot är det inga stora skillnader i fettsyrasammansättningen mellan olika spannmål. Havre och korn ger lägre fetthalten medan majs ger högre. Ibland utfodrar man med växtoljor som är ett effektivt sätt att öka nivåerna av fleromättade fettsyror i mjölken. Däremot minskar fetthalten med ökad andel olja vilket beror på sänkt fibersmältbarhet i våmmen. |
| format | M3 |
| id | RepoSLU5809 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU58092013-07-03T11:47:07Z Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor How different feeds influence the milk fat from dairy cows Bergström, Mathilda mjölkkor mjölkfett mjölkfettsyror olika foder Mjölkens fetthalt är en viktigt ekonomisk faktor då producenten får ett högre avräkningspris med högre fettprocent. Fetthalten påverkas av flera olika faktorer men påverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer från flera olika källor, dels direkt från fodret, dels från nedbrutet kroppsfett och dels från mikroorganismerna i våmmen. I den här litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige påverkar fetthalten och fettsyrasammansättningen i mjölken. Då komjölk innehåller många olika fettsyror fokuserade det här arbetet på några av de som är viktiga för humanhälsan. Utfodring med grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehållet vilket ökar produktionen av ättiksyra i våmmen. Fetthalten minskar med en ökad andel kraftfoder i foderstaten vilket beror på att kraftfoder innehåller en hög andel stärkelse vilket ökar produktionen av propionsyra i våmmen på bekostnad av ättiksyra. Fettsyrasammansättningen i mjölken påverkas mycket av de olika fodertyperna. Nivåerna av de hälsofrämjande fleromättade fettsyrorna är högre i mjölken vid utfodring med gräsensilage jämfört med hö och i synnerhet konjugerad linolsyra och α-linolensyra. Rödklöverensilage ger ännu högre värden än gräsensilage men bete verkar vara det mest gynnsamma grovfodret. Kraftfoder tenderade att öka andelen mättat fett jämfört med grovfoder men däremot är det inga stora skillnader i fettsyrasammansättningen mellan olika spannmål. Havre och korn ger lägre fetthalten medan majs ger högre. Ibland utfodrar man med växtoljor som är ett effektivt sätt att öka nivåerna av fleromättade fettsyror i mjölken. Däremot minskar fetthalten med ökad andel olja vilket beror på sänkt fibersmältbarhet i våmmen. The fat content in dairy milk is an important economic factor because the farmer receives a higher price for a higher milk fat percentage. Different factors affect the fat content in cow milk but feeds are the most effective and easy way for farmers to modulate it. The milk fat derives from several sources, directly from the feed, from mobilization of body fat or from the rumen microorganisms. In this literary study the purpose was to investigate how different feeds commonly used in Swedish dairy production, affected the fat content and fatty acid composition in milk. Because of the large number of different fatty acids in dairy milk this essay focused on some of those who are important to human health. Roughage alters the fat levels in milk due to the high fibre content which increases the production of acetic acid in the rumen. The fat content decreases with a higher level of concentrate in the feed. This is due to the high levels of starch in cereals which leads to a higher production of propionic acid at the expense of acetic acid. The fatty acid composition in milk is highly influenced by different types of feeds. The amount of the healthy fatty acids α-linolenic acid, oleic acid and CLA is higher in milk when feeding grass silage instead of grass hay. Red clover silage give even higher levels than grass silage but pasture seems to be the most beneficial roughage. Cereals tends to increase the level of saturated fatty acids compared to roughage but there is only small variations between different cereals. The milk fat content is however lowest when feeding barley or oat and highest with corn. Plant oils are sometimes added to the feed and it is an effective way to raise the levels of the polyunsaturated fatty acids in milk. The milk fat content decreases with increased proportion of oils which is due to the lower fibre digestibility in the rumen. SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) 2013 M3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5809/ |
| spellingShingle | mjölkkor mjölkfett mjölkfettsyror olika foder Bergström, Mathilda Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| title | Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| title_full | Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| title_fullStr | Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| title_full_unstemmed | Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| title_short | Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| title_sort | hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor |
| topic | mjölkkor mjölkfett mjölkfettsyror olika foder |