| Sumario: | Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare.
I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras
på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning. Landskapsarkitekten har en betydande roll att lyfta de sociala, ekologiska och estetiska värdena i staden.
I detta arbete har ett gestaltningsförslag utvecklats som är anpassat till klimatförändringar med fokus på vatten. Förslaget tar sin utgångspunkt i Lövholmen, Stockholm, som är ett framtida stadsutvecklingsprojekt. Tillsammans med min
kurskamrat Maria Norén, som också arbetar med Lövholmen, har jag gjort ett gestaltningsförslag där våra slutsatser har legat till grund för utformningen. Maria undersöker begreppet kreativitet inom stadsutveckling och vad som karaktäriserar ett kreativt rum.
Genom litteraturstudier och studiebesök har jag undersökt hur andra städer hanterar klimatförändringar övergripande samt hur det går att lösa i detalj. Genom denna kunskap har sedan gestaltningsarbetet påbörjats.
Det kan konstateras att kustnära städer kommer att vara mest utsatta för översvämningar i ett framtida klimatscenario och för att möta problemet krävs en
övergripande strategi för hela staden. Antigen kan vattnet ses som ett hot som
staden måste skyddas ifrån eller så kan möjligheter skapas genom att dra nytta av ökade vattennivåer genom att planera dagvattenhanteringen på ett strategiskt sätt. Det skulle exempelvis kunna innebära att skyddsvallar eller våtmarker anläggs vid kusten som renar förorenat vatten som sedan kan återanvändas. I mindre skala handlar det till stor del om hållbar dagvattenhantering vilket innebär att allt
dagvatten tas omhand lokalt i öppna dagvattensystem samtidigt som sociala,estetiska och ekologiska aspekter tillgodoses. Hållbar dagvattenhantering kan integreras i gestaltningen på många olika sätt och ett första steg mot att finna rätt lösning är kunskap om platsens fysiska egenskaper.
Lövholmen är ett av Stockholms sista centrala industriområden och ligger cirka tre kilometer från centrum. Områdets nuvarande status är ett framtida stadsutvecklingsprojekt och inom de närmsta åren planeras området att bebyggas med bostäder. Området ligger intill Mälaren och är därför i ett utsatt läge då vattennivån väntas stiga. Hela Lövholmen har inventerats för att finna en plats som har potential att bli en framtida mötesplats och som ligger i riskzonen för översvämningar. Därefter har vi sedan tillsammans påbörjat gestaltningen av ett
offentligt rum.
I förslaget har vi tagit hänsyn till befintlig bebyggelse, som har ett kulturhistoriskt värde, och låtit nya verksamheter ta plats i dem. För att skydda bebyggelse från
översvämning utgår förslaget från strategin Reträtt som innebär att sekundära funktioner placeras i de översvämningsutsatta områdena. De sekundära funktionerna är exempelvis rekreationsytor, stor fria ytor för olika evenemang och stråk längs vattnet. Regnvattnet tas omhand lokalt och renas till viss del på plats. Olika typer av infiltrationsytor kombineras med andra funktioner som exempelvis lekplats.
Genom detta förslag visar jag och Maria Norén hur framtidens Lövholmen kan länkas samman med närliggande områden och bli en aktiv social mötesplats.
Samtidigt tas klimatförändringar i beaktande och integrerar detta tillsammans med andra funktioner på platsen. På detta sätt skapas en hållbarhet ur både sociala, estetiska, ekonomiska och ekologiska aspekter.
|
|---|