Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö
Dagvatten är ett begrepp som används för regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltra...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570873988153344 |
|---|---|
| author | Nilsson, Markus |
| author_browse | Nilsson, Markus |
| author_facet | Nilsson, Markus |
| author_sort | Nilsson, Markus |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Dagvatten är ett begrepp som används för regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltration sker.
Förr ansågs dagvatten inte som smutsigt. Då leddes städernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutsläpp i recipienten. På 1950-talet började separerade ledningssystem för dagvatten och spillvatten användas för att minska belastningen på reningsverken. Först på 1970-talet började begreppet lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) användas. Det handlade om att dagvattnet skulle fördröjas och renas lokalt. När en LOD-lösning ska väljas för en plats är dagvattenproblematiken viktig att ha i åtanke.
Föroreningshalter, översvämningsrisker och klimatförändringarnas ökade nederbördsmängder är några av problemen som måste vägas in.
De gemensamma fördelarna med de underjordiska magasinen är att de inte kräver så mycket plats ovan mark. Magasinen passar därför perfekt inne i städerna där all plats är dyrbar. Beroende på hur stora volymer dagvatten som ska hanteras och hur förorenat det är så finns det olika lösningar som passar bäst. I arbetet presenteras tre olika underjordiska magasin i form av perkolationsmagasin, genomsläppliga beläggningar och fördröjnings- och avsättningsmagasin. För varje typ av magasin beskrivs användning, funktion, drift och underhåll, reningseffekt och för/nackdelar.
Arbetet är till för att du som läsare ska få en inblick i hur det går att lösa dagvattenhanteringen genom underjordisk magasinering. Vill du ha ytterligare kunskap i ämnet så är källförteckningen ett alternativ. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU5612 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU56122013-05-28T07:11:56Z Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö Urban subterranean stormwater treatment Nilsson, Markus LOD perkolationsmagasin genomsläppliga beläggningar avläggningsmagasin reningseffekt fördröjning dagvattenhantering Dagvatten är ett begrepp som används för regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltration sker. Förr ansågs dagvatten inte som smutsigt. Då leddes städernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutsläpp i recipienten. På 1950-talet började separerade ledningssystem för dagvatten och spillvatten användas för att minska belastningen på reningsverken. Först på 1970-talet började begreppet lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) användas. Det handlade om att dagvattnet skulle fördröjas och renas lokalt. När en LOD-lösning ska väljas för en plats är dagvattenproblematiken viktig att ha i åtanke. Föroreningshalter, översvämningsrisker och klimatförändringarnas ökade nederbördsmängder är några av problemen som måste vägas in. De gemensamma fördelarna med de underjordiska magasinen är att de inte kräver så mycket plats ovan mark. Magasinen passar därför perfekt inne i städerna där all plats är dyrbar. Beroende på hur stora volymer dagvatten som ska hanteras och hur förorenat det är så finns det olika lösningar som passar bäst. I arbetet presenteras tre olika underjordiska magasin i form av perkolationsmagasin, genomsläppliga beläggningar och fördröjnings- och avsättningsmagasin. För varje typ av magasin beskrivs användning, funktion, drift och underhåll, reningseffekt och för/nackdelar. Arbetet är till för att du som läsare ska få en inblick i hur det går att lösa dagvattenhanteringen genom underjordisk magasinering. Vill du ha ytterligare kunskap i ämnet så är källförteckningen ett alternativ. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2013 M2 swe https://stud.epsilon.slu.se/5612/ |
| spellingShingle | LOD perkolationsmagasin genomsläppliga beläggningar avläggningsmagasin reningseffekt fördröjning dagvattenhantering Nilsson, Markus Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| title | Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| title_full | Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| title_fullStr | Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| title_full_unstemmed | Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| title_short | Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| title_sort | underjordisk dagvattenhantering i urban miljö |
| topic | LOD perkolationsmagasin genomsläppliga beläggningar avläggningsmagasin reningseffekt fördröjning dagvattenhantering |