Flerträdshantering i slutavverkning
Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av skog den bör användas i och potentialen är okänd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flerträdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de skogliga förutsättningarna. Det gjordes även en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flerträdshanteringens effekter på skördarens drivningskostnad.
Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades från slutavverkade trakter där flerträdshantering användes. En medelberäkning och en regressionsanalys utfördes på stamnotorna för beskrivning av förutsättningarna. De statistiska analyserna tillämpades på historiska slutavverkningsdata för varje distrikt. En litteraturstudie utgjorde grunden för den skattningen av produktivitetsökningen som tillämpades på en traktbank. En maskinkostnadskalkyl för olika medelstammar utfördes, med och utan flerträdshanterande utrustning. Slutligen beräknades totala potentialen för flerträdshantering i slutavverkning genom en sammanvägning av den tekniska-, produktivitets- och ekonomiska potentialen.
Resultatet visar att den största sammanvägda potentialen finns i Örnsköldsviks region och särskilt i Lycksele distrikt där en möjlig besparing uppgår till 8,3 % av avverkningskostnader årligen. Flerträdshanteringen används främst på gran upp till en brösthöjdsdiameter på 12 cm där stamtätheten kan variera mycket varför stammarnas spatiala placering spelar en stor roll. Vid dessa förutsättningar kan skördaren sänka drivningskostnaden med ca 10 % och ökar produktiviteten med 14 % i bestånd med medelstam 0,16 m3fub. |
|---|