Morgontrafik vid skolor : hur en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola kan utformas - exemplet Bryngelstorp Nyköping
Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbet...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen.
I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie
för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar.
Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan
i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med
morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen.
Frågeställningen i arbetet var:
- Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag?
- Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer?
Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och
frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var:
Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut?
För att svara på frågorna studerade jag dels
Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med
trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner
som arbetar med trafik vid skolor. Dessa var Nynäshamns
kommun och Stockholm stad. Deras erfarenheter bidrog
till att jag fick en bild av hur arbetet med trafik vid
skolor ser ut idag. Det arbetas idag med både fysiska och
beteendepåverkande åtgärder. Fysiska åtgärder säkrar
trafikmiljöerna och de beteendepåverkande åtgärderna
förankrar trafikmiljöförändringarna hos barn och föräldrar.
Planerarna ansåg att enbart fysiska lösningar inte är en hållbar åtgärd. Trafikmiljöerna är osäkra och kaosartade på grund av familjernas vardagsrutiner och på grund av hur samhället idag är uppbyggt med aktiviteter hit och dit och stressade levnadsvanor. Bilturen anses spara tid, och föräldrarna förstår inte att den snarare snor värdefull social och aktiv tid för barnen. På frågan om vad problematiken är så blev svaret ganska snart under arbetets gång tydligt att det är föräldrarna som orsakar kaoset, problemet och osäkerheten för barnen på deras skolområde.
Jag studerade även exempel på åtgärder som utredare och
teknikkonsulter gjort och utfört på tre skolor i Stockholm. I de studerade exemplen tas inte bilen helt bort ur fokus, många åtgärder är enbart fysiska även om konsulterna samarbetat med Stockholms stad för att också påverka beteenden.
Konsulterna påpekar till och med i sina utredningar att vid
vissa skolor kan problemet inte lösas med fysiska åtgärder.
Detta tyder på att grundproblemet verkligen inte bara är den
fysiska miljön. Jag tror dock att samhällsplanerare, exempelvis landskapsarkitekter, kan skapa områden som främjar mindre biltrafik och mer fysisk aktivitet. Trygga, säkra miljöer där grannarna kan varandras namn och barnen känner trygghet i sin närmiljö skapar social kontroll och mer rörelsefrihet. I en sådan boendemiljö kanske föräldrar vågar låta barnen gå eller cykla till skolan själva eller tillsammans med kamrater eller någon vuxen.
I slutet av arbetet summerade jag mina erfarenheter
från samtal med trafikplanerare, studerade exempel och
observationerna vid Bryngelstorp i tre förslag som kan
förbättra den befintliga situationen i Nyköping. Förslagen har tre olika inriktningar. Det första bygger på att bilarna inte kan ta ut svängarna på skolområdet utan måste föras sakta framåt och utsätter därmed inte barnen för samma fara som tidigare.
Förslag två fokuserar på att ge bilen gott om plats för att
undvika konflikter mellan barn och bilar. Förslag tre fokuserar på skolvägen och minskar ner antalet bilar vid skolområdet till endast personalens bilar. I detta förslag lämnas barnen av en bit från skolan och får gå sista biten. |
|---|