Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid
I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta stadsidealet förespråkas av många men i spåret av stadsförtätning försvinner många grönytor. För att främja växt- och djurliv i städerna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas fö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570851938697216 |
|---|---|
| author | Ekström, Linn |
| author_browse | Ekström, Linn |
| author_facet | Ekström, Linn |
| author_sort | Ekström, Linn |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden
talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta
stadsidealet förespråkas av många men i spåret
av stadsförtätning försvinner många grönytor.
För att främja växt- och djurliv i städerna finns
det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för
grönytefaktorn och användes för första gången i
Sverige till bomässan Bo01 i Malmö.
Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav
på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle
uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga
möjligheter att ge påföljder till de som inte levde
upp till kraven. Inte heller kunde man kräva att
grönytefaktorn skulle upprätthållas. Hur har detta
påverkat grönytefaktorn? Kan grönytefaktorn anses
vara ett hållbart planeringsverktyg sett över tid?
För att svara på mina frågor har jag gjort en fallstudie
på Bo01 i Malmö där jag besökt 17 bostadsgårdar
och inventerat de förändringar som skett på tio år.
Målet med studien är att undersöka hur utvecklingen
av bostadsgårdarna på Bo01 har skett över tid och
diskutera vad vi kan lära oss av utvecklingen.
Studien har visat att gårdarna inte har förändrats
så mycket i den övergripande strukturen. Bara en
gård har fått en helt ny gestaltning. I övrigt har
små förändringar skett och det är framför allt
växtmaterialet som har förändrats. Av fallstudien kan
man se att vissa ytor är mer robusta än andra ytor.
Det gäller de ytor som representerar markytor. De
ytor som representerar växtlighetet är inte så robusta
och har förändrats mer.
Den genomsnittliga grönytefaktorn för gårdarna har
blivit lägre sedan år 2002. Många gårdar levde inte
upp till kravet på 0.5 varken år 2002 eller år 2012.
Därför kan grönytefaktorn, så som den användes på
Bo01 inte anses vara ett hållbart planeringsverktyg
sett över tid. Även om faktorn har minskat på Bo01
finns det mycket potential i att utveckla verktyget. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU5479 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU54792013-04-24T11:44:00Z Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid Green space factor as a planning tool : development of the courtyard over time Ekström, Linn Grönytefaktor hållbarhet bostadsgård ekosystemtjänster Bo01 I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta stadsidealet förespråkas av många men i spåret av stadsförtätning försvinner många grönytor. För att främja växt- och djurliv i städerna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och användes för första gången i Sverige till bomässan Bo01 i Malmö. Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge påföljder till de som inte levde upp till kraven. Inte heller kunde man kräva att grönytefaktorn skulle upprätthållas. Hur har detta påverkat grönytefaktorn? Kan grönytefaktorn anses vara ett hållbart planeringsverktyg sett över tid? För att svara på mina frågor har jag gjort en fallstudie på Bo01 i Malmö där jag besökt 17 bostadsgårdar och inventerat de förändringar som skett på tio år. Målet med studien är att undersöka hur utvecklingen av bostadsgårdarna på Bo01 har skett över tid och diskutera vad vi kan lära oss av utvecklingen. Studien har visat att gårdarna inte har förändrats så mycket i den övergripande strukturen. Bara en gård har fått en helt ny gestaltning. I övrigt har små förändringar skett och det är framför allt växtmaterialet som har förändrats. Av fallstudien kan man se att vissa ytor är mer robusta än andra ytor. Det gäller de ytor som representerar markytor. De ytor som representerar växtlighetet är inte så robusta och har förändrats mer. Den genomsnittliga grönytefaktorn för gårdarna har blivit lägre sedan år 2002. Många gårdar levde inte upp till kravet på 0.5 varken år 2002 eller år 2012. Därför kan grönytefaktorn, så som den användes på Bo01 inte anses vara ett hållbart planeringsverktyg sett över tid. Även om faktorn har minskat på Bo01 finns det mycket potential i att utveckla verktyget. In a time when we are becoming more and more people on earth, sustainable development is a hot topic. A dense urban structure is today promoted by many. A lot of green spaces disappears when we build denser. There are various planning tools to promote plant and animal life in the cities. One of them is called the green space factor. The exhibition Bo01 in Malmö was the first place in Sweden to use a planning tool like this. Under the construction of Bo01 there were many demands on the outdoor environment. One of the requirements was that all courtyards would reach 0.5 in green space factor. However, there were no possibilities to provide sanctions for those who did not live up to the requirements. How has this affected the green space factor? Can green space factor be considered as a sustainable planning tool seen over time? To answer my questions, I have done a study on the Bo01 in Malmö where I visited 17 courtyards and observed the changes that has happened over ten years. The aim of the study is to examine how the development of courtyards at Bo01 has occurred over time and discuss what we can learn from that. The study has shown that the courtyards have not changed that much in the overall structure. Only one courtyard has been completely re-design. Otherwise, small changes has occurred and it is mainly the surfaces for plants that has changed. The study shows that some surfaces are more solid than other surfaces. These are the surfaces that represent ground surfaces. The surfaces that represents plants is not as solid and has changed more. The average green space factor for the courtyards is lower today. Many courtyards did not meet the requirement of 0.5 either in 2002 or in 2012. Therefore, the green space factor, as it was used at Bo01 cannot be considered a sustainable planning tool seen over time. Although the green space factor has decreased at Bo01, there is potential in developing the tool. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2013 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5479/ |
| spellingShingle | Grönytefaktor hållbarhet bostadsgård ekosystemtjänster Bo01 Ekström, Linn Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| title | Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| title_full | Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| title_fullStr | Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| title_full_unstemmed | Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| title_short | Grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| title_sort | grönytefaktorn som planeringsverktyg : bostadsgårdens utveckling över tid |
| topic | Grönytefaktor hållbarhet bostadsgård ekosystemtjänster Bo01 |