Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark
Lichens are adapted to bright and sparse forests on oligotrophic ground. Due to a slow growth rate and high light demand lichens will suffer from competition in eutrophic environments. Therefore, lichens have disappeared from managed forests where the forest industry has increased the productivity....
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570848929284096 |
|---|---|
| author | Svanlund, Sara Wahlgren, Emmelie |
| author_browse | Svanlund, Sara Wahlgren, Emmelie |
| author_facet | Svanlund, Sara Wahlgren, Emmelie |
| author_sort | Svanlund, Sara |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Lichens are adapted to bright and sparse forests on oligotrophic ground. Due to a slow growth rate and high light demand lichens will suffer from competition in eutrophic environments. Therefore, lichens have disappeared from managed forests where the forest industry has increased the productivity. A reduced abundance of lichens will affect both biodiversity of the forest and the reindeer winter graze lands. It is important to understand how and for how long fertilization affects the abundance and diversity of lichens in order to protect lichen rich ecosystems.
We have registered the biomass and number of lichen species in eight plots (four nitrogen rich and four nitrogen deficient) and compared fertilized Sami settlements with their oligotrophic surroundings in the nature reserves of Tjeggelvas. We have assumed that all plots initially had the same nutritional status and that a supply of organic leavings fertilized the settlements more than hundred years ago. The results indicate a long lasting (>100 years) decrease in both number of lichen species and amount of biomass with increased levels of nitrogen in the humus layer. We also found a significant correlation between field vegetation (mostly Vaccinium vitis-ideae) and lichen abundance and diversity. Betula pendula was the only tree species affecting the abundance and diversity of lichens and no significant connection with soil nitrogen was found. Individual lichen species differed in nitrogen tolerance, with Cladina rangiferina and Cladina arbuscula being more widely abundant than for example Stereocaulon spp. A small set of data, restricted to eight plots, makes statistical calculations doubtful but the results are consistent with established studies. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU5456 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU54562013-04-23T13:03:43Z Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark Indirekt effects on the abundance and diversity of terricolous lichens caused by an increased nitrogen level in the soil : a comparison between undisturbed and low-intensity utilized forest Svanlund, Sara Wahlgren, Emmelie lavar kväve konkurrens markvegetation Tjeggelvas Lichens are adapted to bright and sparse forests on oligotrophic ground. Due to a slow growth rate and high light demand lichens will suffer from competition in eutrophic environments. Therefore, lichens have disappeared from managed forests where the forest industry has increased the productivity. A reduced abundance of lichens will affect both biodiversity of the forest and the reindeer winter graze lands. It is important to understand how and for how long fertilization affects the abundance and diversity of lichens in order to protect lichen rich ecosystems. We have registered the biomass and number of lichen species in eight plots (four nitrogen rich and four nitrogen deficient) and compared fertilized Sami settlements with their oligotrophic surroundings in the nature reserves of Tjeggelvas. We have assumed that all plots initially had the same nutritional status and that a supply of organic leavings fertilized the settlements more than hundred years ago. The results indicate a long lasting (>100 years) decrease in both number of lichen species and amount of biomass with increased levels of nitrogen in the humus layer. We also found a significant correlation between field vegetation (mostly Vaccinium vitis-ideae) and lichen abundance and diversity. Betula pendula was the only tree species affecting the abundance and diversity of lichens and no significant connection with soil nitrogen was found. Individual lichen species differed in nitrogen tolerance, with Cladina rangiferina and Cladina arbuscula being more widely abundant than for example Stereocaulon spp. A small set of data, restricted to eight plots, makes statistical calculations doubtful but the results are consistent with established studies. Lavar är anpassade till öppna och ljusa skogar på näringsfattig mark. I miljöer med mycket näring konkurreras de ut på grund av sin långsamma tillväxt och ett stort ljusbehov. Det har lett till att lavar missgynnats av många produktionshöjande skogsskötselåtgärder. Den biologiska mångfalden och renbetesmarker drabbas om lavmarker försvinner. För att skydda lavrika ekosystem är det viktigt att förstå hur lavars abundans och diversitet påverkas av ökad tillgång på marknäring och hur länge gödslingseffekten består. Vi har registrerat lavars biomassa och artantal på åtta provytor (fyra kväverika och fyra kvävefattiga) och gjort en jämförelse mellan kväveberikade samevisten och deras näringsfattiga omgivning i naturreservatet Tjeggelvas. Vi har utgått från att samtliga ytor ursprungligen haft samma näringsstatus och att organiskt avfall tillförts de kväverika vistena för mer än hundra år sedan. Resultaten indikerar att både artantal och biomassa hos lavar minskar med ökad kvävehalt i humuslagret och att effekten består efter hundra år. Ett signifikant samband påvisades även mellan fältvegetationens totala biomassa (främst lingon (Vaccinium vitis-ideae)) och lavarnas artantal och biomassa. I trädskiktet påverkade endast björkbiomassan (Betula pendula) lavarna och sambandet kunde inte kopplas till markkvävehalten. Det fanns en skillnad mellan enskilda lavarter där grå och gulvit renlav (Cladina rangiferina & C. arbuscula) tolererade högre näringshalt än till exempel påskrislavar (Stereocaulon spp.). På grund av ett litet dataset, begränsat till åtta provytor, kan statistiken inte säkerställas men resultaten ligger i linje med etablerad forskning. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5456/ |
| spellingShingle | lavar kväve konkurrens markvegetation Tjeggelvas Svanlund, Sara Wahlgren, Emmelie Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| title | Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| title_full | Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| title_fullStr | Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| title_full_unstemmed | Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| title_short | Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| title_sort | indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark |
| topic | lavar kväve konkurrens markvegetation Tjeggelvas |