Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar
Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med användningen av kemi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570840236589056 |
|---|---|
| author | Cederlöf, Cinna |
| author_browse | Cederlöf, Cinna |
| author_facet | Cederlöf, Cinna |
| author_sort | Cederlöf, Cinna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade
med användningen av kemiska bekämpningsmedel, både för producent och konsument.
Handlingsplaner för att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krävs det att giftiga preparat ersätts med mindre giftiga alternativ. Genom åren har många alternativa bekämpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillräckligt pålitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som länge verkat lovande och som faktiskt nått stor framgång utomlands, är användningen av doftämnen, framför allt feromoner, för bekämpning av skadegörare.
Trots att forskningen på feromoner pågått under en längre tid i Sverige, har tillämpningen inte nått någon större framgång annat än med klisterfällor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft någon genomslagskraft i vårt land har fler orsaker, men beror kanske först och främst på att Sverige inte kunnat registrera produkter för användning annat än med passiva dispensrar. Appliceringen av feromoner med passiva dispensrar har flera nackdelar.
Genom utveckling av nya produkter har odlare, utomlands, kunnat komma runt en del av problemen förknippade med användningen av feromoner, men i Sverige har marknaden varit
för liten och osäker, för att växtskyddsföretag ska vilja registrera nya produkter. Hur EU-lagstiftningen
gällande registrering och godkännande av växtskyddsmedel ser ut, har därför en stor betydelse, och avspeglas i tillgången på preparat. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU5409 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU54092015-03-22T15:10:14Z Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar Captivating scents for better or for worse : semiochemicals for pest control in orchards Cederlöf, Cinna feromoner doftämnen kairomoner rönnbärsmal äpplevecklare feromonförvirring bekämpning prognos registrering äpple EU applicering IPM Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med användningen av kemiska bekämpningsmedel, både för producent och konsument. Handlingsplaner för att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krävs det att giftiga preparat ersätts med mindre giftiga alternativ. Genom åren har många alternativa bekämpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillräckligt pålitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som länge verkat lovande och som faktiskt nått stor framgång utomlands, är användningen av doftämnen, framför allt feromoner, för bekämpning av skadegörare. Trots att forskningen på feromoner pågått under en längre tid i Sverige, har tillämpningen inte nått någon större framgång annat än med klisterfällor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft någon genomslagskraft i vårt land har fler orsaker, men beror kanske först och främst på att Sverige inte kunnat registrera produkter för användning annat än med passiva dispensrar. Appliceringen av feromoner med passiva dispensrar har flera nackdelar. Genom utveckling av nya produkter har odlare, utomlands, kunnat komma runt en del av problemen förknippade med användningen av feromoner, men i Sverige har marknaden varit för liten och osäker, för att växtskyddsföretag ska vilja registrera nya produkter. Hur EU-lagstiftningen gällande registrering och godkännande av växtskyddsmedel ser ut, har därför en stor betydelse, och avspeglas i tillgången på preparat. Pesticides have long been the prevailing way in which growers protect the crop, but in recent years, alternative and safer methods of pest control has become increasingly relevant. One of the reasons for this is a greater awareness of the risks related to the use of chemical agents, both for the environment, the producer and the consumer. There has been plans of action set up, in order to minimize the use of pesticides, but to succeed with this aim, it is necessary that the most toxic substances are replaced by safer, less toxic alternatives. Over the years, several alternatives to chemical pest-control measures have been developed, however they are often insufficiently reliable or cost-effective to be taken into consideration by growers. One of the methods which has long seemed promising, and which actually have reached considerably success abroad, is the use of semiochemicals, especially pheromones, for control of orchard pests. Although the research on pheromones has been going on for a long time in Sweden, the implementation has not yet been very successful, except for pheromone-baited traps, in which the grower can monitor the pest population. The reasons why pheromones have had no actual impact in Sweden, are several, but mainly it is due to that we have not been able to register plant protection products for use, other than with passive pheromone dispensers. The application of pheromones with hand-applied dispensers have several disadvantages. By developing new products, it has been possible to get around some of the problems connected to the use of pheromones abroad, but in Sweden the market has been too small for plant protection companies to be willing to register new products. What the EU-legislation concerning registration and authorization of plant protection products looks like, is therefore of great importance, and is reflected in the availability of substances. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2013 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5409/ |
| spellingShingle | feromoner doftämnen kairomoner rönnbärsmal äpplevecklare feromonförvirring bekämpning prognos registrering äpple EU applicering IPM Cederlöf, Cinna Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| title | Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| title_full | Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| title_fullStr | Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| title_full_unstemmed | Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| title_short | Fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| title_sort | fängslande dofter på gott och ont : doftämnen för bekämpning av skadegörare i fruktodlingar |
| topic | feromoner doftämnen kairomoner rönnbärsmal äpplevecklare feromonförvirring bekämpning prognos registrering äpple EU applicering IPM |