Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk
Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden ti...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570835077595136 |
|---|---|
| author | Tardy, Joséphine |
| author_browse | Tardy, Joséphine |
| author_facet | Tardy, Joséphine |
| author_sort | Tardy, Joséphine |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord.
Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna. För vattenkraftverk och deras omgivningar manifesterar detta sig både i byggnaderna och landskapet. Byggnaderna har genom färre och mindre fönster, positionering, stängsel och andra barriärer blivit exkluderande samtidigt som omgivningen allt som oftast endast försöker lösa de ekologiska problem som skapats.
Genom studier av industrihistoria och vattenkraftverkshistoria i Sverige, en genomgång av vardagslandskapets betydelse för vårt välbefinnande och referensprojekt, som behandlar industri-, infrastruktur-, eller teknologiska miljöer eller data, skapas en kunskapsbas och en uppsättning verktyg för design. Dessa används sedan för att skapa ett verktyg för social användbarhet där olika sätt att använda en plats på utkristalliseras och tillsammans med deras lämplighet för olika platser, beroende på platsernas förutsättningar och läge, bildar en glidande gradient som rör sig från enbart visuellt bruk av en plats till en social hubb som integrerat brukas på flera olika sätt. Kunskapsbasen tillsammans med designverktygen och gradienten används sedan för att skapa designförslag för tre olika vattenkraftverksplatser. De tre kraftverksplasterna ligger alla i Mellansverige, ägs av Fortum och skall snart eller har precis byggts ut/ om, men förutom detta har alla de tre kraftverksområdena mycket olika förutsättningar. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU5381 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU53812013-04-09T13:46:33Z Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk Powering through : social dimensions in industrial environments fokusing on hydropower plants Tardy, Joséphine Vattenkraft industrimiljöer social design vardagslandskap Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna. För vattenkraftverk och deras omgivningar manifesterar detta sig både i byggnaderna och landskapet. Byggnaderna har genom färre och mindre fönster, positionering, stängsel och andra barriärer blivit exkluderande samtidigt som omgivningen allt som oftast endast försöker lösa de ekologiska problem som skapats. Genom studier av industrihistoria och vattenkraftverkshistoria i Sverige, en genomgång av vardagslandskapets betydelse för vårt välbefinnande och referensprojekt, som behandlar industri-, infrastruktur-, eller teknologiska miljöer eller data, skapas en kunskapsbas och en uppsättning verktyg för design. Dessa används sedan för att skapa ett verktyg för social användbarhet där olika sätt att använda en plats på utkristalliseras och tillsammans med deras lämplighet för olika platser, beroende på platsernas förutsättningar och läge, bildar en glidande gradient som rör sig från enbart visuellt bruk av en plats till en social hubb som integrerat brukas på flera olika sätt. Kunskapsbasen tillsammans med designverktygen och gradienten används sedan för att skapa designförslag för tre olika vattenkraftverksplatser. De tre kraftverksplasterna ligger alla i Mellansverige, ägs av Fortum och skall snart eller har precis byggts ut/ om, men förutom detta har alla de tre kraftverksområdena mycket olika förutsättningar. This thesis aims to re-include the issues of social uses and aesthetic values in the debate around, and the planning and construction process of, hydropower-plant-building. It is argued that our environment matters to our physical and psychological well-being and by making active industrial areas integrated parts of our communities, a new type of exciting platforms will be created, where learning about and understanding industrial functions play a central role, while other new and unrelated activities also are given room so that the industrial area becomes a multifunctional and inviting space instead of a single-purposed excluding one. Transparency and participation are key words. Since the modernist era, industrial environments have grown very separate from the cities or communities that use and neighbour them. Through separation of functions the new industrial areas do their best to keep people, both physically and visually, out. In hydropower plants and their close environments this manifests itself in both the buildings and the landscape. The buildings have become excluding, fewer and smaller windows together with remote or pulled back locations, fencing and obvious barriers keep people at bay, while the work with the surrounding landscape more often than not is limited to dealing with ecological issues. Through study of the history of industry and hydropower-plant-building in Sweden, together with the vernacular landscape’s influence on our well-being and precedents dealing with socialization of industrial, infrastructural or technological sites or data, a knowledge-base is created and a set of design-tools acquired. These are then applied by the creation of a tool for social usability of a site where different kinds of use are refined and defined and together with their suitability on different sites, depending on the sites rudimental conditions and setting, a sliding gradient, which ranges from singular visual usages to social hubs where many different uses are integrated, is formed. The knowledge-base, the design-tools and the social-uses-tool are then applied to create designs for three actual hydropower-plant-sites all located in mid-Sweden, all owned by the power company Fortum and all close to or just through renovation/ rebuilding, but all three with fairly different prerequisites. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2013 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5381/ |
| spellingShingle | Vattenkraft industrimiljöer social design vardagslandskap Tardy, Joséphine Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| title | Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| title_full | Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| title_fullStr | Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| title_full_unstemmed | Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| title_short | Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| title_sort | krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk |
| topic | Vattenkraft industrimiljöer social design vardagslandskap |