Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor
Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande ri...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570822753681408 |
|---|---|
| author | Bengtsson, Malin |
| author_browse | Bengtsson, Malin |
| author_facet | Bengtsson, Malin |
| author_sort | Bengtsson, Malin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande riskfaktorer har presenterats i studier från utlandet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur vanligt juvereksem är inom en region i Sverige samt att få
en bättre bild av vad som avgör om en kor får juvereksem eller inte.
I studien ingick 30 mjölkkobesättningar från Östergötland med mjölkgrop. Prevalensen juvereksem uppmättes till 18,4 %
bland de 1083 kor som ingick i studien. Prevalensen
per besättning varierade mellan 0 och 39 % och var i medel 16 %.
Med hjälp av uppgifter från Kokontrollen utvärderades riskfaktorer för juvereksem på individ- och besättningsnivå.
Riskfaktorer på besättningsnivå var hög andel SRB-kor
och hög produktionsnivå. På individnivå konstaterades ras, laktationsnummer och produktionsnivå som riskfaktorer.
Den ko som hade störst risk för att ha juvereksem var en högproducerande SRB-ko som kalvat minst tre gånger.Även veterinärbehandlad klinisk mastit hade koppling till juvereksem.
En fall-kontrollstudie, där juverexteriören och tecken på skabb jämfördes, utfördes i sex av besättningarna. En stark
främre juveran fästning föll ut som skyddande faktor, inga andra juverexteriöra egenskaper hade signifikant koppling till juvereksem.
Tecken på skabb hade ingen koppling till juvereksem.
Svabbprov, för undersökning av förekomst av spiroketer, togs
från 60 kor med juvereksem. Spiroketer återfanns i
prov från 13 kor från fyra av sex besättningar och endast i prover från kraftiga juvereksem. Grundorsaken till juvereksem är fortfarande oklar och därför behövs mer forskning för att ta reda på hur man bäst förebygger uppkomsten av sjukdomen. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU5303 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU53032013-03-01T14:38:32Z Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor Prevalence and risk factors for udder cleft dermatitis in dairy cattle Bengtsson, Malin Sverige Östergötland mjölkgrop lösdrift ras laktationsnummer laktationsdag juverexteriör Treponema spp. Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande riskfaktorer har presenterats i studier från utlandet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur vanligt juvereksem är inom en region i Sverige samt att få en bättre bild av vad som avgör om en kor får juvereksem eller inte. I studien ingick 30 mjölkkobesättningar från Östergötland med mjölkgrop. Prevalensen juvereksem uppmättes till 18,4 % bland de 1083 kor som ingick i studien. Prevalensen per besättning varierade mellan 0 och 39 % och var i medel 16 %. Med hjälp av uppgifter från Kokontrollen utvärderades riskfaktorer för juvereksem på individ- och besättningsnivå. Riskfaktorer på besättningsnivå var hög andel SRB-kor och hög produktionsnivå. På individnivå konstaterades ras, laktationsnummer och produktionsnivå som riskfaktorer. Den ko som hade störst risk för att ha juvereksem var en högproducerande SRB-ko som kalvat minst tre gånger.Även veterinärbehandlad klinisk mastit hade koppling till juvereksem. En fall-kontrollstudie, där juverexteriören och tecken på skabb jämfördes, utfördes i sex av besättningarna. En stark främre juveran fästning föll ut som skyddande faktor, inga andra juverexteriöra egenskaper hade signifikant koppling till juvereksem. Tecken på skabb hade ingen koppling till juvereksem. Svabbprov, för undersökning av förekomst av spiroketer, togs från 60 kor med juvereksem. Spiroketer återfanns i prov från 13 kor från fyra av sex besättningar och endast i prover från kraftiga juvereksem. Grundorsaken till juvereksem är fortfarande oklar och därför behövs mer forskning för att ta reda på hur man bäst förebygger uppkomsten av sjukdomen. Udder cleft dermatitis (UCD) are skin lesions in dairy cattle located at the anterior junction between the udder and the abdominal wall and/or between the front quarters of the udder. Previously, prevalence studies on UCD have not been performed in Sweden, and it is unclear why UCD develops, even though risk factors have been presented in studies from other countries. The aim of this study was to investigate how common UCD is within a region of Sweden, and to get a better picture of factors, which determine if a cow gets UCD or not. Thirty dairy farms from the county of Östergötland with milking parlor participated in the study. The prevalence of UCD was found to be 18.4 % among the 1084 cows that were included in the study. The herd prevalence varied between zero and 39%, and was 16%, on average. By using information from the Swedish cow-database risk factors for UCD at herd and cow level were investigated. Risk factors at herd level were a high proportion of SRB-cows and a high production level. At cow level, breed, parity and production level were identified as risk factors. The cow with the highest risk of having UCD was a high performing SRB-cow that had calved at least three times. Veterinary-treated clinical mastitis was also associated with UCD. A case-control study on udder conformation and signs of mange was performed at six of the farms. A strong anterior udder attachment was shown to be a protective factor, no other udder conformation traits had a significant connection with UCD. Signs of mange had no association with UCD. Swab samples, for investigation of presence of spirochetes, were taken from 60 cows with UCD. Spirochetes were identified in samples from 13 cows from four out of six farms, and only in samples from severe cases of UCD. The primary cause of UCD still remains unclear, and more research is therefore needed to identify the best ways to prevent the development of the disease. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2013 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5303/ |
| spellingShingle | Sverige Östergötland mjölkgrop lösdrift ras laktationsnummer laktationsdag juverexteriör Treponema spp. Bengtsson, Malin Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| title | Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| title_full | Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| title_fullStr | Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| title_full_unstemmed | Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| title_short | Prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| title_sort | prevalens och riskfaktorer för juvereksem hos mjölkkor |
| topic | Sverige Östergötland mjölkgrop lösdrift ras laktationsnummer laktationsdag juverexteriör Treponema spp. |