| Sumario: | Enligt den svenska djurskyddslagen ska mjölkkor hållas på bete sommartid. Före 15 juni 2012 skulle
betesperioden förläggas under en sammanhängande period på 2‐4 månader, efter detta datum har
lagen ändrats så att perioden kan delas upp. Bete har många goda effekter på bland annat hälsa och
naturligt beteende, men kan också innebära problem med kotrafik i robotsystem och svårigheter att få
ut stora besättningar på tillräckligt bra bete. Detta examensarbete består av två delar, dels en studie av
hur betestiden inverkar på hygien, klöv‐ och benhälsa på fyra gårdar med robotsystem och dels en
enkätstudie där tillämpning av olika stallsystem och betesrutiner utvärderades.
I robotstudien gjordes bedömningar av hygien och benhälsa ute på gårdarna vid två tillfällen, under och
efter betet. Tiden på bete registrerades på olika sätt och effekter på klövhälsa (eksem, digital dermatit,
klövröta, sulblödningar och klövsulesår) som registrerades med hjälp av klövhälsorapport, analyserades
på två gårdar.
Gårdstudien visade att på en av de gårdar som analyserades hade kor som gått på bete hälften så hög
andel anmärkningar på klövröta (P≤ 0.05) som de som ej gått på bete vid verkningen. Skillnaderna för
andra klövsjukdomar var mindre och ej statistiskt signifikanta. Hygienen på flanken hos kor som gick på
bete var bättre (P≤0.05) jämfört med dem som ej gått på bete.
I enkätstudien telefonintervjuades 176 lösdriftsbesättningar som hade gjort klövhälsoregistreringar på
våren innan och hösten efter betesperioden. Man kunde se skillnader i prevalensen för olika
klövhälsoanmärkningar bland annat beroende på antal dagar på bete, beteszon, besättningsstorlek, ras
och golvtyp. Det totala antalet anmärkningar på hösten var högre för kor som gått färre än 138 dagar på
bete (p≤0.05) och för kor i beteszoner med kortare lagstadgad beteslängd (p≤0.05). Kor i besättningar
med mer än 200 kor hade lägre prevalens totala anmärkningar (p≤0.05) jämfört med mindre
besättningar. SRB‐kor hade högre prevalens (p≤0.05) totala klövhälsoanmärkningar på våren jämfört
med Svensk Holstein (SH), dock fanns ingen skillnad på hösten efter betet. Kor på gummimatta hade
högre prevalens klövröta vid vårverkning jämfört med kor på betonggolv (p≤0.05). Det framkom att 80 %
av de tillfrågade mjölkproducenterna tyckte att betesdriften fungerade tillfredställande i deras
besättning.
|
|---|