| Sumario: | Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sådant samhälle men det är
ofta ett förbisett område i dagens samhällsplanering. I tider då global uppvärmning, en ökande världsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vårt samhälles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmärksammat ämnesområde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering på Sveriges
Lantbruksuniversitet – SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera närodlad mat. Fokus ligger på den fysiska planeringen och den kommunala livesmedelsupphandlingen.
Jordbrukets myndighetsorganisation, lagar, policy och det fysiska plansystemet analyseras i en forskningsöversikt för att ge bakgrunden till närodlade livsmedel som ämnesområde i den kommunala verksamheten. Uppsatsens empiridel är
gjord som en fallstudie bestående av intervjuer och analyser av översiktsplaner i elva respektive åtta kommuner. Studiens resultat visar att kommunerna arbetar med att stimulera närodlad mat men att det sker i olika omfattning och att det ännu inte kan betecknas som ett väl utvecklat och medvetet arbetsområde. Förklaringen kan tänkas
hänga samman med att det är ett komplicerat ämnesområde såväl utifrån traditionsmässig- som juridisk- och organisatorisk synvinkel. Dessutom finns många
olika typer av motiv till närodlat vilka bland annat kan kopplas till ekonomiska, landskapsmässiga/visuella och miljömässiga aspekter. Arbetet ger en allmän diskussion
om den ställning livsmedel har i sammhällsplanieringen i Sverige idag. Det har också resulterat i ett förslag på hur man som kommun inom rådande system, kan tänkas gå till
väga för att utveckla ett mer medvetet arbete med att stimulera närodlad mat. Fokus i förslaget ligger på den fysiska planeringen och den kommunala livsmedelsupphandlingen.
|
|---|