Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern
Laktosintolerans är idag den vanligaste rubbningen rörande kolhydratmetabolism och finns i tre varianter; kongenital, primär förvärvad samt sekundär intolerans. I Sverige har ca 3-5 % av befolkningen laktosintolerans vilket är en relativt låg siffra i jämförelse med att ca 70 % av världens befolknin...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/5044/ |
| _version_ | 1855570780416376832 |
|---|---|
| author | Bothén, Karin |
| author_browse | Bothén, Karin |
| author_facet | Bothén, Karin |
| author_sort | Bothén, Karin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Laktosintolerans är idag den vanligaste rubbningen rörande kolhydratmetabolism och finns i tre varianter; kongenital, primär förvärvad samt sekundär intolerans. I Sverige har ca 3-5 % av befolkningen laktosintolerans vilket är en relativt låg siffra i jämförelse med att ca 70 % av världens befolkning utvecklar intoleransen i skolåldern. Den låga incidensen har genom evolutionen utvecklats från en gynnsam mutation av genen som kodar för laktas. En fortsatt laktasproduktion och
laktasaktivitet efter småbarnsåren har förr utgjort en överlevnadsfördel i länder odlingsförutsättningarna är svårare året om och då mjölk istället utgjort en primär näringskälla. Större andelen kolhydrat i mjölk består av laktos, som i övrigt innehåller 18 av de 22 näringsämnen människan dagligen behöver konsumera. Eftersom mjölk är ett näringstätt livsmedel utgör det en viktig del i barns kost. Att utesluta mjölk ur barns kost kan i längden få negativa konsekvenser, primärt för barnens intag av kalcium- och vitamin D. Att primär förvärvad laktosintolerans tenderar att krypa ner i åldrarna och bli vanligare hos barn i förskoleåldern kan därför ses som en något alarmerande situation, varför det är viktigt att ställa diagnos hos läkare. Tillståndet behöver inte bara innebära ett sämre näringsintag, det kan även få negativa konsekvenser för barnens sociala välbefinnande. Syftet med den här rapporten är att ge en översikt över vad laktosintolerans hos barn i förskoleåldern kan ge för följder när mjölk utesluts ur kosten samt belysa vikten av att diagnosticering utförs av läkare.
|
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU5044 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Inglés swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU50442012-11-08T15:10:51Z https://stud.epsilon.slu.se/5044/ Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern Bothén, Karin Food science and technology Laktosintolerans är idag den vanligaste rubbningen rörande kolhydratmetabolism och finns i tre varianter; kongenital, primär förvärvad samt sekundär intolerans. I Sverige har ca 3-5 % av befolkningen laktosintolerans vilket är en relativt låg siffra i jämförelse med att ca 70 % av världens befolkning utvecklar intoleransen i skolåldern. Den låga incidensen har genom evolutionen utvecklats från en gynnsam mutation av genen som kodar för laktas. En fortsatt laktasproduktion och laktasaktivitet efter småbarnsåren har förr utgjort en överlevnadsfördel i länder odlingsförutsättningarna är svårare året om och då mjölk istället utgjort en primär näringskälla. Större andelen kolhydrat i mjölk består av laktos, som i övrigt innehåller 18 av de 22 näringsämnen människan dagligen behöver konsumera. Eftersom mjölk är ett näringstätt livsmedel utgör det en viktig del i barns kost. Att utesluta mjölk ur barns kost kan i längden få negativa konsekvenser, primärt för barnens intag av kalcium- och vitamin D. Att primär förvärvad laktosintolerans tenderar att krypa ner i åldrarna och bli vanligare hos barn i förskoleåldern kan därför ses som en något alarmerande situation, varför det är viktigt att ställa diagnos hos läkare. Tillståndet behöver inte bara innebära ett sämre näringsintag, det kan även få negativa konsekvenser för barnens sociala välbefinnande. Syftet med den här rapporten är att ge en översikt över vad laktosintolerans hos barn i förskoleåldern kan ge för följder när mjölk utesluts ur kosten samt belysa vikten av att diagnosticering utförs av läkare. Lactose intolerance is the most common disorder related to carbohydrate metabolism and exists in three slightly different forms: congenital, acquired primary and secondary intolerance. In Sweden, about 3-5% of the population has lactose intolerance which is a relatively low figure compared to the fact that about 70% of the world’s population develops intolerance at school age. The low incidence has been developed through evolution from a beneficial mutation of the gene coding for lactase. A continued lactase production and lactase activity after infancy has formerly represented a survival advantage in countries where the cultivation conditions are harsh in the winter months, where milk has served as a primary food source. A larger proportion of carbohydrate in milk is lactose, which otherwise contains 18 of the 22 nutrients humans need to consume daily. Since milk is a nutrientrich food, it has become an important part in children's diets. The exclusion of milk from the child's diet may in the long run pose negative consequences, primarily for the children's intake of calcium and vitamin D. The primary acquired lactose intolerance tends to become more common in children of preschool age, which can be viewed as a somewhat alarming situation, why it is important to establish diagnosis clinically. The condition does not only mean a poorer dietary intake, it can also have negative consequences for children's social well-being. The purpose of this report is to provide an overview of what consequences lactose intolerance in children of preschool age can give when the milk is withdrawn from the diet, and to highlight the importance of that the diagnosis is established by a medical doctor. 2012-11-08 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf en https://stud.epsilon.slu.se/5044/1/bothen_k_121108.pdf Bothén, Karin, 2012. Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern : ett överdiagnosticerat tillstånd som kan ge negativa konsekvenser. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Food Science <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-550.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1845 swe |
| spellingShingle | Food science and technology Bothén, Karin Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| title | Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| title_full | Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| title_fullStr | Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| title_full_unstemmed | Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| title_short | Laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| title_sort | laktosintolerans hos barn i förskoleåldern |
| topic | Food science and technology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/5044/ https://stud.epsilon.slu.se/5044/ |