Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle
Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för min...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4890/ |
| _version_ | 1855570757891915776 |
|---|---|
| author | Fälth, Erik Thulin, Jens |
| author_browse | Fälth, Erik Thulin, Jens |
| author_facet | Fälth, Erik Thulin, Jens |
| author_sort | Fälth, Erik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera
stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ?
En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska
agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom
fysisk planering.
Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet
med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar
fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar
i den byggda miljön.
Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa
principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to
Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp.
Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad
mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad.
För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle,
som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring
genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion,
som vi lever efter i dag. Ekologisk modernisering i kombination med normativa
principer för beteendeförändring kan således vara en väg till hållbar stadsutveckling.
Uppsatsens analysresultat överförs sedan från teori till praktik i utvecklingsområdet Kilen
i Ronneby, Sverige. Den övergripande konceptuella gestaltning som uppsatsen presenterar,
ger exempel på hur det är möjligt att fysiskt planera inom Ronneby kommuns olika
fokusområden energi, vatten, biologisk mångfald i utemiljön och social mångfald.
Samtidigt som det planeras hållbart är det essentiellt att också göra det enkelt och självklart
för medborgaren att leva hållbart. Medborgardeltagande i planeringsprocessen är en
viktig komponent för att ett område som Kilen ska ge det mervärde som kommunen
önskar och spegla de goda intentioner som ligger till grund för utvecklingen. Att planera
ett område enligt principerna för Cradle to Cradle kan vid rätt tillvägagångssätt utgöra ett
viktigt steg i den hållbara stadsutvecklingen. Inte minst som en manifestation av goda
intentioner, en plattform för innovation inom ekologisk modernisering, ett pedagogiskt
exempel samt en uppmaning till brukaren och betraktaren att också leva hållbart. |
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU4890 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Inglés swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU48902012-10-24T13:37:49Z https://stud.epsilon.slu.se/4890/ Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle Fälth, Erik Thulin, Jens Nature conservation and land resources Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag. Ekologisk modernisering i kombination med normativa principer för beteendeförändring kan således vara en väg till hållbar stadsutveckling. Uppsatsens analysresultat överförs sedan från teori till praktik i utvecklingsområdet Kilen i Ronneby, Sverige. Den övergripande konceptuella gestaltning som uppsatsen presenterar, ger exempel på hur det är möjligt att fysiskt planera inom Ronneby kommuns olika fokusområden energi, vatten, biologisk mångfald i utemiljön och social mångfald. Samtidigt som det planeras hållbart är det essentiellt att också göra det enkelt och självklart för medborgaren att leva hållbart. Medborgardeltagande i planeringsprocessen är en viktig komponent för att ett område som Kilen ska ge det mervärde som kommunen önskar och spegla de goda intentioner som ligger till grund för utvecklingen. Att planera ett område enligt principerna för Cradle to Cradle kan vid rätt tillvägagångssätt utgöra ett viktigt steg i den hållbara stadsutvecklingen. Inte minst som en manifestation av goda intentioner, en plattform för innovation inom ekologisk modernisering, ett pedagogiskt exempel samt en uppmaning till brukaren och betraktaren att också leva hållbart. What is sustainable urban development and will it in the future be possible to plan urban environments, which have a positive impact on both nature and people, instead of negative? One of the basic principles of the design theory Cradle to Cradle is for us to act sustainable, rather than less unsustainable, but the theory is still relatively unexplored in spatial planning. In addition to examining Cradle to Cradle as a design theory for sustainable urban development, the purpose of this paper is that its findings and conclusions should serve as tools for sustainable spatial planning. The paper also aims to inspire with innovative ideas and solutions in the built environment. The essay begins with a theoretically based discussion of what may constitute normative principles for sustainable urban development. After an objective review of Cradle to Cradle Design, the theory is set in relation to these standards. The intentions of Cradle to Cradle are good but the main focus of the design theory today is on ecological and economic sustainability and the important social aspect is not developed. For realization of the visions of the theory, transferring to Cradle to Cradle, which stands for what we call ecological modernization, need to be accompanied by behavioral change. A comprehensive behavior change requires a questioning of the standards, regarding for example production and consumption, that we live by today. Ecological modernization in combination with normative principles of behavior change can thus be a path to sustainable urban development. The analytical results of the essay are then transferred from theory to practice in the development area Kilen in Ronneby, Sweden. The overall conceptual design the essay presents, gives examples of how it is possible to physically plan within the municipality of Ronneby's various focus areas - energy, water, biodiversity in the outdoor environment and social diversity. While planning sustainable, it is also essential to make it easy and natural for people to live sustainable. Civic participation in the planning process is an important component to make an area like Kilen provide the added value that the municipality wishes, and to let it reflect the good intentions underlying the development. Designing an area using the principles of Cradle to Cradle may, at the right approach, represent an important step in the sustainable urban development. Not least as a manifestation of good intentions, a platform for innovation in ecological modernization, a pedagogical example, and a call to the user and the viewer to also live sustainable. 2012-10-23 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf en https://stud.epsilon.slu.se/4890/7/falth_et_al_120919.pdf Fälth, Erik and Thulin, Jens, 2012. Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle : från teori till praktik i Kilen, Ronneby. Second cycle, A1E. Alnarp: Other <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/9999.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1801 swe |
| spellingShingle | Nature conservation and land resources Fälth, Erik Thulin, Jens Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle |
| title | Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle |
| title_full | Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle |
| title_fullStr | Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle |
| title_full_unstemmed | Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle |
| title_short | Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle |
| title_sort | hållbar stadsutveckling enligt principerna cradle to cradle |
| topic | Nature conservation and land resources |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4890/ https://stud.epsilon.slu.se/4890/ |