Den bilfria staden
Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4882/ |
| _version_ | 1855570756827611136 |
|---|---|
| author | Bennet, Anna |
| author_browse | Bennet, Anna |
| author_facet | Bennet, Anna |
| author_sort | Bennet, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är väl medvetna om dess negativa inverkan på miljön och på oss så diskuteras nästan aldrig möjligheten att
göra städerna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrågasätta bilens självklara plats i våra städer och i vår stadsplanering.
Jag har valt att se på frågan ur ett socialt
hållbarhetsperspektiv och med fokus på hur bilismen påverkar våra sociala liv, vår mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort.
Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba. En stadsdel, en stad och ett land som med olika medel, och med olika motiv, har minskat bilismen, eller i Kubas fall den motorburna trafiken. I dessa
exempel identifieras ett flertal gemensamma nämnare för hur man har påverkat privatbilismen i städerna. Främst handlar det om den övergripande stadsplaneringen för att underlätta ett liv utan privatbilism men även individernas livsstil och resvanor spelar en viktig roll.
I studien diskuteras även vilka effekter ett avlägsnande av privatbilismen i staden skulle kunna ha på levnadsstandarden, med fokus på att en bilfri stad behöver effektivisera kollektivtrafiken och anpassa gatorna efter fotgängare i större utsträckning. Även potentialen för en sådan stad att bli mer demokratisk och anpassad för en bredare grupp människor diskuteras.
På individnivå skulle ett bilfritt liv innebära att man får ge upp en del bekvämligheter och anpassa sina vanor och rutiner efter kortare avstånd och kollektivtrafik. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU4882 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU48822012-10-04T10:13:45Z https://stud.epsilon.slu.se/4882/ Den bilfria staden Bennet, Anna Landscape architecture Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är väl medvetna om dess negativa inverkan på miljön och på oss så diskuteras nästan aldrig möjligheten att göra städerna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrågasätta bilens självklara plats i våra städer och i vår stadsplanering. Jag har valt att se på frågan ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och med fokus på hur bilismen påverkar våra sociala liv, vår mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba. En stadsdel, en stad och ett land som med olika medel, och med olika motiv, har minskat bilismen, eller i Kubas fall den motorburna trafiken. I dessa exempel identifieras ett flertal gemensamma nämnare för hur man har påverkat privatbilismen i städerna. Främst handlar det om den övergripande stadsplaneringen för att underlätta ett liv utan privatbilism men även individernas livsstil och resvanor spelar en viktig roll. I studien diskuteras även vilka effekter ett avlägsnande av privatbilismen i staden skulle kunna ha på levnadsstandarden, med fokus på att en bilfri stad behöver effektivisera kollektivtrafiken och anpassa gatorna efter fotgängare i större utsträckning. Även potentialen för en sådan stad att bli mer demokratisk och anpassad för en bredare grupp människor diskuteras. På individnivå skulle ett bilfritt liv innebära att man får ge upp en del bekvämligheter och anpassa sina vanor och rutiner efter kortare avstånd och kollektivtrafik. Private car use in the cities is a phenomenon that has evolved over the past half century. Even though car ownership has only been available for such a short time it has completely changed the way our cities look like and how we live our lives. The car has become such an integral and important part of society that even though we today are well aware of its negative effects on the environment and on us we almost never discuss the possibility to make the cities carfree. With this essay I want to question the cars’ dominant position in our cities and our urban planning. I have chosen to look at the issue from a social sustainability perspective and with a focus in how the use of cars affects our social lives, our mobility, security and life quality in general. The main part of this essay revolves around the three cases Vauban, Copenhagen and Cuba. A district, a city and a country that by different methods, and with varying motives, have reduced car use, or in Cuba’s case, the motorborne traffic. In these three cases a number of common denominators in how car use in the cities has been affected are identified. The main part concerns the overall urban planning to facilitate a life without private vehicles but also the lifestyle and travel habits of the individual play an important role. The possible effects a removal of private cars in the cities could have on the standard of living are discussed. The conclusion is that a carfree city would need to streamline public transport services and adapt the streets to pedestrian use to a greater extent. Also the point that such a city would have great potential to become more democratic and adapted to a wider group of people is discussed. At the individual level a carfree life would involve giving up a few comforts and adjusting one’s habits and routines to shorter distances and public transport. 2012-10-02 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4882/1/bennet_a_121001.pdf Bennet, Anna, 2012. Den bilfria staden : om hållbarhet och levnadsstandard. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1718 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Bennet, Anna Den bilfria staden |
| title | Den bilfria staden |
| title_full | Den bilfria staden |
| title_fullStr | Den bilfria staden |
| title_full_unstemmed | Den bilfria staden |
| title_short | Den bilfria staden |
| title_sort | den bilfria staden |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4882/ https://stud.epsilon.slu.se/4882/ |