Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det?
Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: • Vad är ekologisk landskapsplanering? • Hur har framväxten av ekologisk landskapsplan...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
1995
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570753475313664 |
|---|---|
| author | Törnquist, Karin |
| author_browse | Törnquist, Karin |
| author_facet | Törnquist, Karin |
| author_sort | Törnquist, Karin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av
ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att
försöka besvara ett antal frågeställningar:
• Vad är ekologisk landskapsplanering?
• Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett?
• Varifrån kom ideerna?
• Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering?
• Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer
miljöanpassatsvenskt skogsbruk?
Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för
storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn.
ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och
miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera
skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram
beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter
vissa uppställda mål. Till skillnad från andra former av landskapsplanering är det
främsta motivet med ELP att bevara skogens biologiska mångfald.
studien visar att grupperna forskare och representanter från den övriga skogssektorn
uppfattat att ideerna som ledde till att man började använda ELP till stor del kom från
USA:s västkust men också genom den egna forskningen. Bland gruppen med
företrädare för storskogsbruket är det färre som nämner USA som idekälla. I stället
anger flera av de intervjuade i denna grupp Per Angelstams rapporter (numera
institutionen för viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet) och hävdar att man hämtat
mycket av begrepp och tänkande från dessa. Man betonar också att den
landskapsplanering som "importerats" har anpassats till svenska förhållanden i
diskussion och dialog med ett flertal personer inblandade.
Det är alltså troligt att ideerna som låg till grund för det som skulle utvecklas till ELP
kom till Sverige genom kontakter mellan forskare från Sverige och USA. I Sverige
har dock förekommit händelser som skyndat på utvecklingen mot ett tänkande i
landskapsperspektiv inom skogsbruket. Ett konkret exempel är Produktion och
Miljögruppen inom Sveriges lantbruksuniversitet som 1990 presenterade ett
forskningsprogram vilket bland annat föreslogs innefatta arbete med ekologisk
landskapsplanering av skogsbruk. År 1989 startade Miljöprojekt Sundsvall-Timrå i
vilket det ingick ett delprojekt om ELP. Även om detta delprojekt aldrig
förverkligades praktiskt torde det dock påverkat utvecklingen mot ett
landskapsekologiskt tänkande inom skogsbruket. De första ELP-projekten i praktisk
regi var Särnaprojektet (våren 1990; AssiDomän Skog och Trä) och
Grangärdeprojektet (försommaren 1990; Stora Skog AB).
Enligt grupperna forskare och representanter från övriga skogssektorn var
naturvårdsorganisationernas ökande krav på naturhänsyn i skogsbruket en av de
främsta orsakerna till satsningen på ELP. Företrädare för storskogsbruket anser att
bland de främsta anledningarna var en ökad insikt om de ekologiska effekterna av de
senaste decenniernas skogsbruk och etiska skäl. storskogsbruket ville denna gång
själva ta initiativet och vara steget före istället för steget efter
naturvårdsorganisationerna. ELP är, enligt de tre svarsgrupperna, en del i
omsvängningen till ett miljövänligare skogsbruk. Man anser det troligt att
omsvängningen gått fortare tack vare ELP.
|
| format | L3 |
| id | RepoSLU4862 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 1995 |
| publishDateSort | 1995 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU48622012-10-08T10:38:16Z Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? Törnquist, Karin Ekologi Landskap Planering Skogsbruk Början Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: • Vad är ekologisk landskapsplanering? • Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett? • Varifrån kom ideerna? • Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? • Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål. Till skillnad från andra former av landskapsplanering är det främsta motivet med ELP att bevara skogens biologiska mångfald. studien visar att grupperna forskare och representanter från den övriga skogssektorn uppfattat att ideerna som ledde till att man började använda ELP till stor del kom från USA:s västkust men också genom den egna forskningen. Bland gruppen med företrädare för storskogsbruket är det färre som nämner USA som idekälla. I stället anger flera av de intervjuade i denna grupp Per Angelstams rapporter (numera institutionen för viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet) och hävdar att man hämtat mycket av begrepp och tänkande från dessa. Man betonar också att den landskapsplanering som "importerats" har anpassats till svenska förhållanden i diskussion och dialog med ett flertal personer inblandade. Det är alltså troligt att ideerna som låg till grund för det som skulle utvecklas till ELP kom till Sverige genom kontakter mellan forskare från Sverige och USA. I Sverige har dock förekommit händelser som skyndat på utvecklingen mot ett tänkande i landskapsperspektiv inom skogsbruket. Ett konkret exempel är Produktion och Miljögruppen inom Sveriges lantbruksuniversitet som 1990 presenterade ett forskningsprogram vilket bland annat föreslogs innefatta arbete med ekologisk landskapsplanering av skogsbruk. År 1989 startade Miljöprojekt Sundsvall-Timrå i vilket det ingick ett delprojekt om ELP. Även om detta delprojekt aldrig förverkligades praktiskt torde det dock påverkat utvecklingen mot ett landskapsekologiskt tänkande inom skogsbruket. De första ELP-projekten i praktisk regi var Särnaprojektet (våren 1990; AssiDomän Skog och Trä) och Grangärdeprojektet (försommaren 1990; Stora Skog AB). Enligt grupperna forskare och representanter från övriga skogssektorn var naturvårdsorganisationernas ökande krav på naturhänsyn i skogsbruket en av de främsta orsakerna till satsningen på ELP. Företrädare för storskogsbruket anser att bland de främsta anledningarna var en ökad insikt om de ekologiska effekterna av de senaste decenniernas skogsbruk och etiska skäl. storskogsbruket ville denna gång själva ta initiativet och vara steget före istället för steget efter naturvårdsorganisationerna. ELP är, enligt de tre svarsgrupperna, en del i omsvängningen till ett miljövänligare skogsbruk. Man anser det troligt att omsvängningen gått fortare tack vare ELP. Ecological Landscape Planning in Swedish Forestry -How did it Start? The objective of this study was to describe the initial stage of the introduction of ecological landscape planning (ELP) in Swedish forestry. This was don e by answering a number of questions which have been discussed with researchers, representatives of the company forestry and representatives of the remairring forest sector: • What is ELP? • How has ELP developed? • Where di d the ideas come from? • What were the reasons for Swedish forestry to start using ELP? • Which role has ELP played in the change to a more environmental friendly Swedish forestry? ELP is considered a valuable tool for achieving the productian and environment goals of Swedish forest policy. Most forest companies have started to use ELP in the last few years. The main objective of ELP is to develop management plans which on the landscape level lead to desired forest states. In contrast to other types of landscape planning, the primary motive of ELP is to preserve the biological di versity of the forest The study indicates that the ideas leading to the use of ELP, according to the group of researchers and the representatives of the remairring forest sector, mainly came from the Pacific Northwest in the USA, but also through own research. Among the group of representatives of company forestry, only a few mentioned the USA as the source. Man y of the interviewed were of the opinion that several concepts were taken from reports written by Per Angelstam at the Swedish University of Agrkultural Sciences (SUAS). They also emphasized that the imported landscape planning concepts were adapted to Swedish conditions and that many concepts were bom during discussions involving several people. The basic ideas for ELP probably came to Sweden when researchers from Sweden and USA met. In Sweden, the evolution of ELP has accelerated for example by the establishment of the Productian and Environment group at SUAS. In 1990 the group suggested that a research project including ELP be started. Another example is the Sundsvall-Timrå Environmental Project (started in 1989) which included a theoretical ELP component. The first projects to practise ELP were the Särna project (started in spring 1990; by AssiDomän Skog och Trä) and the Grangärde project (started in early summer 1990; by Stora Skog AB). According to the researchers and representatives of the remairring forest sector, one of the main reasons for introducing ELP was the increasing demands from environmental organisations. Representatives of the company forestry see the increased knowledge about the ecological effects of the past decades forestry and ethical motives as the main reasons. One reason why the forest campanies introduced ELP so quickly, was that they now wanted to take the initiative towards an environmental friendly forestry. All the interviewed groups clairned that ELP is part of the change to a rnore environmental friendly Swedish forestry and they also believe that ELP has speeded up the process. SLU/Dept. of Forest Resource Management 1995 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4862/ |
| spellingShingle | Ekologi Landskap Planering Skogsbruk Början Törnquist, Karin Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| title | Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| title_full | Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| title_fullStr | Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| title_full_unstemmed | Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| title_short | Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| title_sort | ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det? |
| topic | Ekologi Landskap Planering Skogsbruk Början |