Fastighetsgränser : Del l, Fallstudie av fastighetsgränsers lägesnoggrannhet på Fastighetskartan
Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x och y-led, utan...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H1 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2002
|
| Subjects: |
| Summary: | Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann
heten på Fastighetskartans
fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har
avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x
och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av
objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i
vektordata, avseende polygoner på polygoner.
Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i
södra Sverige. Totalt har ca 4,2 mil fastighetsgränser runt fem av Växjö stifts prästlönefastig
heter (elva olika områden/skiften) nära småländska Värnamo mätts in med en sofistikerad
geodetisk mätning. Mätdata, totalt 917 stycken koordinater i punktform, har insamlats till fots
via GPS. Mätobjekten utgjordes Iörst och främst av alla funna laga gränsmarkeringar samt
alla stående rågångsstolpar satta av Växjö stift. Ytterligare mätobjekt i gränserna har i viss
mån varit målade träd, diken, stenmurar och vägar. GPS-mottagaren som användes i fält är av
fabrikat Trimble, modell Pro XR, årsmodell 2001 (värde ca 60 000 SEK). I samband med
mätningarna registrerades på fältblanketter vissa utvalda variabler om skogstillståndet m.m.
Koordinaterna från GPS-mätningama har i efterhand korrigerats mot en av SWEPOS 25 fasta
referensstationer för att få ett lägre medelfel i metodens mätnoggrann
het Korrektionen
benämnes Differentiell GPS, s k DGPS (relativ kodmätning), vilket i 95 procent av alla fall
har en mätnoggrannhet bättre än 2 meter. Analysen av mätdata i jämförelse med Fastighets
kartan i digital form (GSD) har skett via GIS med ArcView. RT 90 har använts som referens
vid GIS-analysen.
Resultaten avseende avstånden mellan mätobjekten och Fastighetskartans gränser vid samtliga
inventerade fastigheter, visade ett medelvärde på 3,9 meter och en standardavvikelse (medel
fel) på 6,9 meter. Medianen blev 2,3 meter, största avvikelse 84,8 meter och minsta avvikelse
0,0 meter. standardavvikelsen på 6,9 meter ligger väl till jämfört med Lantmäteriets
skattningar (5-10 meter). Resultatet avseende totalareal för skapade polygoner via mätobjekt
en resp. via polygoner enligt Fastighetskartan för samtliga inventerade fastigheter, gav att
kartan sammantaget visade 2, 7 hektar mer än den verkliga arealen. I förhållande till fastighet
ernas sammanlagda totalareal på drygt l 070 hektar (0,3 procent) är arealskillnaden marginell.
Ett grovt fel i kartans gränser upptäcktes på en fastighet (Fryele, område nr 3, se bilaga 7). De
koordinater (17 stycken) som var belägna i den på kartan grovt felritade gränssträckan hade
stor inverkan på de sammantagna resultaten för avstånd, och i viss mån även för areal och
utvalda variabler. Uträkning av nya värden, exklusive dessa 17 koordinater, gav ett
medelvärde på 3,1 meter, standardavvikelse på 2,8 meter och en största avvikelse på 19,7
meter. Dessa värden får ses som de representativa i studien, då det upptäckta felet är en
relativt sällsynt företeelse. Gränssträckan gav även upphov till ett 4,3 hektar stort arealfel för
den mark som låg i direkt anslutning. Arealfelet var till Växjö stifts nackdel som där äger
mindre mark än enligt arealuträkning från Fastighetskartan. Om felet inte funnits hade
resultatet rör totalareal istället blivit att kartan redovisat 1,6 hektar (0,2 procent) för lite
jämfört med verklig areal.
Det kan utifrån resultaten konstateras att när man använder Fastighetskartan som planerings
underlag (stomme) till skogskartor i skogsbruksplaner, i tryckt eller digital form, så ger kartan
inga nämnvärda avvikelser i totalareal jämfört med verklig totalareaL Att nyttja Fastighets
kartan i digital form för navigering av skogsmaskiner (med eller utan förare), i synnerhet skördare, med hjälp av GPS i kombination med GIS i maskinen, är mycket vanskligt och inte
acceptabelt. Äldre gränser på landsbygden, i synnerhet i skogsmark, innehåller många
företeelser på marken som dagens Fastighetskarta inte kan återge. Gränser är även kring
gärdade av en rad olika lagar som måste följas. Att enbart använda Fastighetskartan vid
gränsvård är uteslutet. Gränserna på Fastighetskartan är sammanställda utifrån gränser på
fastigheternas fårrättningskartor vilka är kartor som utgör juridiska dokument i gräns
sammanhang. Förrättningskartor (kopior på dessa) är de kartor som man främst skall ha som
hjälpmedel för orientering vid gränsvård.
slutsatsen utifrån resultaten i fallstudien är att gränser som redovisas på Fastighetskartan
generellt har, med reservation får regionala variationer, mycket god överensstämmelse med
verkliga gränser vilka är de sanna gällande gränserna.
Instruktion för gränsvård (del 2) innehåller ett förslag på arbetsordning med praktiska råd och
en serie adekvata bilagor. Arbetsordningens moment är arkivutredning, gränssökning och
gränsupp gång. |
|---|