Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering?
I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utf...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570743842045952 |
|---|---|
| author | Petersson, Stefan |
| author_browse | Petersson, Stefan |
| author_facet | Petersson, Stefan |
| author_sort | Petersson, Stefan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen.
Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under
2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna
berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om
stalltyp och betesdrift noterades.
Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka
köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska
följas för att få bra marmorering.
Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för
att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar
marmoreringen. Fodret är också viktigt. Olika foder har egenskaper som kan påverka
marmoreringen.
Under 2011 bedömde Team Ugglarp marmoreringen på alla djur som slaktades. Sextio
producenter, jämnt fördelade mellan producenter med genomsnittligt högt eller lågt
marmorerningsresultat blev tillfrågade via ett brev om de ville delta i undersökningen.
Nio producenter svarade varav sex hade högt marmorerningsresultat och tre lågt
marmoreringsresultat. Tillsammans hade producenterna skickat 107 st kvigor till slakt.
Intervjuerna genomfördes och resultaten analyserades.
Resultatet från undersökningen visade att producenter med högt marmoreringsresultat
oftare arbetade med sin nötköttsproduktion på heltid. Deras kvigor var oftast korsningar
av flera raser. Stallen var väldigt varierande men majoriteten hade sina kvigor i lösdrift
med liggbås. Grovfodret utfodrades ofta två eller fler gånger om dagen och var oftast
kort hackat och de flesta producenterna utfodrade också kraftfoder till sina kvigor.
Producenter med lågt marmoreringsresultat hade ofta ett jobb vid sidan om sin
nötköttsproduktion. De använde sig av tyngre raser. Stallarna var kalla lösdrifter med
djupströbädd. Grovfoder och kraftfoder utfodrades endast en gång om dagen.
Hacklängden på grovfodret var mer varierade mellan producenter med lågt
marmorerningsresultat.
Slutsatsen från arbetet var att vallfodret inte påverkade kvigornas marmorering något
nämnvärt. Producenter som gav kraftfoder i fri tillgång fick bra marmorering även vid
användning av tyngre raser. Främst var det rasernas marmoreringsegenskaper som
påverkade då endast vallensilage utfodrades. Mer information behövs till
nötköttsproducenter om hur de själva ska kunna påverka marmoreringen. Men även
slakterierna behöver ändra sin betalning efter köttets marmorering, annars lär
nötköttsproducenter inte sluta producera tunga djur med låg marmorering. |
| format | M1 |
| id | RepoSLU4804 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU48042012-09-19T12:35:40Z Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? How does feeding of heifers affect meat marbling? Petersson, Stefan marmorering kvigor utfodring kraftfoder A-vitamin majs I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen. Fodret är också viktigt. Olika foder har egenskaper som kan påverka marmoreringen. Under 2011 bedömde Team Ugglarp marmoreringen på alla djur som slaktades. Sextio producenter, jämnt fördelade mellan producenter med genomsnittligt högt eller lågt marmorerningsresultat blev tillfrågade via ett brev om de ville delta i undersökningen. Nio producenter svarade varav sex hade högt marmorerningsresultat och tre lågt marmoreringsresultat. Tillsammans hade producenterna skickat 107 st kvigor till slakt. Intervjuerna genomfördes och resultaten analyserades. Resultatet från undersökningen visade att producenter med högt marmoreringsresultat oftare arbetade med sin nötköttsproduktion på heltid. Deras kvigor var oftast korsningar av flera raser. Stallen var väldigt varierande men majoriteten hade sina kvigor i lösdrift med liggbås. Grovfodret utfodrades ofta två eller fler gånger om dagen och var oftast kort hackat och de flesta producenterna utfodrade också kraftfoder till sina kvigor. Producenter med lågt marmoreringsresultat hade ofta ett jobb vid sidan om sin nötköttsproduktion. De använde sig av tyngre raser. Stallarna var kalla lösdrifter med djupströbädd. Grovfoder och kraftfoder utfodrades endast en gång om dagen. Hacklängden på grovfodret var mer varierade mellan producenter med lågt marmorerningsresultat. Slutsatsen från arbetet var att vallfodret inte påverkade kvigornas marmorering något nämnvärt. Producenter som gav kraftfoder i fri tillgång fick bra marmorering även vid användning av tyngre raser. Främst var det rasernas marmoreringsegenskaper som påverkade då endast vallensilage utfodrades. Mer information behövs till nötköttsproducenter om hur de själva ska kunna påverka marmoreringen. Men även slakterierna behöver ändra sin betalning efter köttets marmorering, annars lär nötköttsproducenter inte sluta producera tunga djur med låg marmorering. The effect of feeding on meat marbling in heifers has been studied. Nine beef producers who sent heifers for slaughter to Team Ugglarps abattoir in Hörby in 2011 were interviewed. The questions were primarily focused on how the producers had fed their heifers. Information about housing system and grazing were also recorded. The object of this study was to obtain more knowledge about how the feeding of heifers could affect meat marbling, and also to see if there is any particular strategy to follow to get good marbling. The marbling in beef is affected by several factors. Different breeds have different characteristics to get good marbling in meat. Also the animal’s age, gender and category affect the marbling. The forage is also important; the forage quality can affect the marbling. All animals slaughtered at Team Ugglarp during 2011 were classified for marbling. Sixty producers, equally divided between producers delivered animals with an average high or low marbling result, were sent an invitation to participate in this study. Nine producers answered, six had animals with high marbling and three had animals with low marbling results. Together the producers had sent 107 heifers to slaughter. The interviews were conducted and the results were analyzed. The results of the study showed that producers who bred heifers with high marbling often worked full time with the beef production. Their heifers were mostly crossbreeds. The housing systems differ but the majority had their heifers in cubicle housing. The roughage was often fed two or more times a day and was usually chopped short. Most of the producers also fed concentrate to the heifers. Producers with low marbled animals often had another job besides the beef production. They used large and heavy cattle breeds. These producers used cold loose housing systems with straw bedding. They only fed roughage and concentrate once a day and the roughage`s chop length varied more with these producers. The conclusion from this work was that forage feed didn’t affect the heifers marbling significant. Producers which fed concentrate ad libitum got good marbling on heavier breeds. When only grass silage was fed to the heifers the cattle breed had most effect on the marbling. More information is needed to the beef producers about how they can influence marbling. The slaughter houses need also to pay more for well marbled meat; otherwise the beef producers will not stop producing heavy animals with low marbling. SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) 2012 M1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4804/ |
| spellingShingle | marmorering kvigor utfodring kraftfoder A-vitamin majs Petersson, Stefan Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| title | Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| title_full | Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| title_fullStr | Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| title_full_unstemmed | Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| title_short | Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| title_sort | hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering? |
| topic | marmorering kvigor utfodring kraftfoder A-vitamin majs |