Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv
Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad på svenska västkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nästan 400 kvadratkilometer varav 98 % är marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av Västsveriges knubbsälspopulationer, dock har...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570733600604160 |
|---|---|
| author | Karlsson, Maria |
| author_browse | Karlsson, Maria |
| author_facet | Karlsson, Maria |
| author_sort | Karlsson, Maria |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad på svenska västkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nästan 400 kvadratkilometer varav 98 % är marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av Västsveriges knubbsälspopulationer, dock har knubbsälpopulationen i nationalparken haft dålig tillväxt sedan sälpesten senast slog till år 2002.
Naturvårdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gäller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sälskydd för vissa områden i parken där det säsongsvis är förbjudet att komma närmare än 100 meter till vissa skär och öar. Detta för att skydda sälarna under känsliga tider så som vid födsel och digivning av kutar.
Ekoturism är en turism som innebär ansvarsfullt resande som bidrar till skyddet av naturmiljöer och även är till lokalbefolkningens förmån. Då ekoturismen är omfattande i Kosterhavets Nationalpark och både privatbåtar och anordnade sälsafari kan vara närgångna mot sälarna, kan detta komma att skrämma sälarna som då lättare blir störda vid exempelvis födsel, vilket kan leda till att sälhonan överger sin kut. Återkommande störningar kan påverka tillväxten på sälungar då detta leder till minskad tid tillgänglig för diande och tid till att vila för ungarna. Detta är negativt då det bidrar till att sälpopulationen inte ökar.
Syftet med studien var att ta reda på om knubbsälar kunde vänjas vid att en motorbåt kom närmare och närmare och även om detta förändrades över tid. Detta för att det ur bevarandeperspektiv hade varit att föredra att sälarna stannade uppe på skären då båtar närmar sig.
Metoden som användes fungerade så att båten sakta närmades ett utvalt skär med knubbsälar på, när sälarna började visa oro genom höjda huvuden eller började bege sig mot vattnet backades båten undan. När observatören sett att djuren lugnat sig upprepades proceduren för att se om man kunde komma allt närmare, till dess att majoriteten av sälarna begett sig ner i vattnet eller om ett avstånd på 50 meter uppmättes. Vid varje repetition av närmande mättes avståndet mellan båt och sälar, innan båten backades bakåt. Observationer utfördes på två utvalda skär, under 7 dagar.
De resultat som framkom visade inte tydligt att knubbsälarna vande sig vid motorbåten över tid och inte heller någon skillnad mellan de två utvalda skären. Slogs däremot alla observationerna från de två skären ihop uppvisades ett resultat som tyder på att båten kom något närmare sälarna för varje repeterat närmande.
Vad studien även visade var att minsta avståndet mellan motorbåten och skären var 150 meter.
Sammanfattningsvis var tiden för knapp för att få fullt pålitliga resultat men med de resultat som framkom verkade båten komma lite närmare för varje repetition av närmande, vilket kan tyda på att det finns chans att knubbäslar kan vänja sig vid att en motorbåt kommer nära. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4746 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU47462012-09-06T06:34:47Z Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv Habituating of harbour seals (Phoca vitulina) to a motorboat : from a conservation perspective Karlsson, Maria habituering knubbsäl motorbåt bevarande Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad på svenska västkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nästan 400 kvadratkilometer varav 98 % är marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av Västsveriges knubbsälspopulationer, dock har knubbsälpopulationen i nationalparken haft dålig tillväxt sedan sälpesten senast slog till år 2002. Naturvårdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gäller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sälskydd för vissa områden i parken där det säsongsvis är förbjudet att komma närmare än 100 meter till vissa skär och öar. Detta för att skydda sälarna under känsliga tider så som vid födsel och digivning av kutar. Ekoturism är en turism som innebär ansvarsfullt resande som bidrar till skyddet av naturmiljöer och även är till lokalbefolkningens förmån. Då ekoturismen är omfattande i Kosterhavets Nationalpark och både privatbåtar och anordnade sälsafari kan vara närgångna mot sälarna, kan detta komma att skrämma sälarna som då lättare blir störda vid exempelvis födsel, vilket kan leda till att sälhonan överger sin kut. Återkommande störningar kan påverka tillväxten på sälungar då detta leder till minskad tid tillgänglig för diande och tid till att vila för ungarna. Detta är negativt då det bidrar till att sälpopulationen inte ökar. Syftet med studien var att ta reda på om knubbsälar kunde vänjas vid att en motorbåt kom närmare och närmare och även om detta förändrades över tid. Detta för att det ur bevarandeperspektiv hade varit att föredra att sälarna stannade uppe på skären då båtar närmar sig. Metoden som användes fungerade så att båten sakta närmades ett utvalt skär med knubbsälar på, när sälarna började visa oro genom höjda huvuden eller började bege sig mot vattnet backades båten undan. När observatören sett att djuren lugnat sig upprepades proceduren för att se om man kunde komma allt närmare, till dess att majoriteten av sälarna begett sig ner i vattnet eller om ett avstånd på 50 meter uppmättes. Vid varje repetition av närmande mättes avståndet mellan båt och sälar, innan båten backades bakåt. Observationer utfördes på två utvalda skär, under 7 dagar. De resultat som framkom visade inte tydligt att knubbsälarna vande sig vid motorbåten över tid och inte heller någon skillnad mellan de två utvalda skären. Slogs däremot alla observationerna från de två skären ihop uppvisades ett resultat som tyder på att båten kom något närmare sälarna för varje repeterat närmande. Vad studien även visade var att minsta avståndet mellan motorbåten och skären var 150 meter. Sammanfattningsvis var tiden för knapp för att få fullt pålitliga resultat men med de resultat som framkom verkade båten komma lite närmare för varje repetition av närmande, vilket kan tyda på att det finns chans att knubbäslar kan vänja sig vid att en motorbåt kommer nära. SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4746/ |
| spellingShingle | habituering knubbsäl motorbåt bevarande Karlsson, Maria Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| title | Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| title_full | Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| title_fullStr | Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| title_full_unstemmed | Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| title_short | Habituering till motorbåt hos knubbsäl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| title_sort | habituering till motorbåt hos knubbsäl (phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv |
| topic | habituering knubbsäl motorbåt bevarande |