Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevels...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Landscape Architecture (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570726360186880 |
|---|---|
| author | Nordin, Agnes |
| author_browse | Nordin, Agnes |
| author_facet | Nordin, Agnes |
| author_sort | Nordin, Agnes |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är
subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas
tvingas ljuden att trängas om utrymmet. Idag har ”forskarna […] på allvar börjat undersöka
ljudmiljön vi lever i. För framtidens arkitekter och stadsplanerare kommer det att vara lika
viktigt att utforma det ”akustiska rummet” som det visuella.” (Karlsson Henrik, online,
2005)
Kandidatarbetet är genomgående reflekterande och tar sig en viktig utgångspunkt i det
subjektivt beskrivna. Egna ljudberättelser utgör en viktig del. Som landskapsarkitekt tränas
man i ett visuellt seende. De subjektiva textskildringarna kan ses som inspiration till att
beskriva platser utifrån ljudupplevelser.
Det framgår av litteraturen att det råder en avsaknad av samarbete mellan
yrkesprofessioner. Ett flertal källor menar, att en gemensam ljudterminologi är en
förutsättning för ett samarbete över disciplinärgränser. Uppsatsen belyser kortfattat
skillnaden mellan ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt synsätt. Här
konstateras en skiljaktighet. Joakim Nyström (2007) betonar en skillnad i sitt examensarbete
”Akustisk design”:
”Akustikers arbetsprocess skiljer sig märkbart från designämnenas med sin strukturella
metodik och väldefinierade utformning. Inom arkitektur- och designområdet, som
utgör en viktig kontaktyta mellan teknologin och det mänskliga vardagslivet, läggs en
större vikt vid just hantverket och arbetsprocessen”. (Nyström, 2007, s.1)
I staden förenas ljud av olika karaktärer. Forskning visar att mötet mellan naturliga och av
människan, skapade ljud och deras påverkan på stadslandskapet är en viktig
planeringsaspekt. I kapitlet ”Ljud i planering” (sid.21) redogörs för ljud i planeringsprocessen
och där ges exempel på hur ljud kan införlivas i gestaltning av det urbana landskapet.
Exempel som tas upp är ljudmaskering och akustisk tonsättning, vilka av kandidatarbetet
framkommit vara relevanta gestaltningsaspekter för ljudmiljöer. Vidare framgår det att gröna
miljöer främjar ljudmiljön i det urbana landskapet.
I kandidatarbetets avslutning (Kap. 4 sid. 31) sammanfattas uppsatsens genomgående
reflektioner och frågeställningarna följs upp. Här ges även en kommentar till de subjektiva
textskildringar och nya frågeställningar formuleras.
Av kandidatarbetet framgår det att ljudet har en betydelsefull mening som
sinnesupplevelse i det urbana landskapet. Kontemplativa platser bör beaktas och enligt
forskare bör en sådan plats ha inslag av naturljud. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4700 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU47002012-08-23T11:23:55Z Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet Sound City – sound as a sensory experience and design aspect in the urban landscape Nordin, Agnes gestaltningsaspekt ljudlandskap ljudmiljö multidisciplinärt arbete sinnesupplevelse soundscape Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet. Idag har ”forskarna […] på allvar börjat undersöka ljudmiljön vi lever i. För framtidens arkitekter och stadsplanerare kommer det att vara lika viktigt att utforma det ”akustiska rummet” som det visuella.” (Karlsson Henrik, online, 2005) Kandidatarbetet är genomgående reflekterande och tar sig en viktig utgångspunkt i det subjektivt beskrivna. Egna ljudberättelser utgör en viktig del. Som landskapsarkitekt tränas man i ett visuellt seende. De subjektiva textskildringarna kan ses som inspiration till att beskriva platser utifrån ljudupplevelser. Det framgår av litteraturen att det råder en avsaknad av samarbete mellan yrkesprofessioner. Ett flertal källor menar, att en gemensam ljudterminologi är en förutsättning för ett samarbete över disciplinärgränser. Uppsatsen belyser kortfattat skillnaden mellan ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt synsätt. Här konstateras en skiljaktighet. Joakim Nyström (2007) betonar en skillnad i sitt examensarbete ”Akustisk design”: ”Akustikers arbetsprocess skiljer sig märkbart från designämnenas med sin strukturella metodik och väldefinierade utformning. Inom arkitektur- och designområdet, som utgör en viktig kontaktyta mellan teknologin och det mänskliga vardagslivet, läggs en större vikt vid just hantverket och arbetsprocessen”. (Nyström, 2007, s.1) I staden förenas ljud av olika karaktärer. Forskning visar att mötet mellan naturliga och av människan, skapade ljud och deras påverkan på stadslandskapet är en viktig planeringsaspekt. I kapitlet ”Ljud i planering” (sid.21) redogörs för ljud i planeringsprocessen och där ges exempel på hur ljud kan införlivas i gestaltning av det urbana landskapet. Exempel som tas upp är ljudmaskering och akustisk tonsättning, vilka av kandidatarbetet framkommit vara relevanta gestaltningsaspekter för ljudmiljöer. Vidare framgår det att gröna miljöer främjar ljudmiljön i det urbana landskapet. I kandidatarbetets avslutning (Kap. 4 sid. 31) sammanfattas uppsatsens genomgående reflektioner och frågeställningarna följs upp. Här ges även en kommentar till de subjektiva textskildringar och nya frågeställningar formuleras. Av kandidatarbetet framgår det att ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse i det urbana landskapet. Kontemplativa platser bör beaktas och enligt forskare bör en sådan plats ha inslag av naturljud. Sound is relatively unexplored in the field of landscape architecture, which today primarily focuses on the visual perspective. The subjectivity of sound perception makes it more difficult to illustrate, compared to the visual perception. This thesis deals with the perception of sound and exemplifies how sound can be reflected in the design of the urban landscape. In the cities, natural sounds are today mixed with man- made sounds. As our cities are getting denser the sounds are forced to crowd for space. Today, "the researchers [...] have seriously begun to investigate the acoustic environment which we live in. For future architects and urban planners, it will be equally important to design the" acoustic room "as the visual." (Karlsson, Henrik, online, 2005) This bachelor thesis is all through reflective and takes an important starting point in the subjectively described. The authors own audio stories are an important part. As a landscape architect you are trained in visual indulgence. I would say that a landscape architect also should be trained to describe locations on the basis of sound experiences. The subjective descriptions can be viewed as inspiration. It is clear from the literature that there is a lack of cooperation between different professions. Several sources say that a common audio terminology is a prerequisite for collaboration across disciplinary boundaries. An important input to this paper is to highlight the difference between a scientific and a humanistic approach. This reveals a difference. In his thesis "Acoustic design", Joakim Nyström (2007) emphasizes the importance of cooperation across the boundaries: "The work process of the acousticians differs markedly from the structural methodology and well-defined creating of designers. Within the fields of architecture and design, which is an important interface between technology and human daily life, adds a greater emphasis on the craftsmanship and the work process. "(Nyström, 2007, p.1) The city combines different characters of sound. I would say that the meeting between the natural and man-made sounds and their impact on the urban landscape is an important aspect in planning. In the chapter "Sound in planning" (sid.21), I describe sound in the planning process and give examples of how sound can be incorporated in the design of the urban landscape. Examples discussed are sound masking and acoustical composition. Furthermore, it appears that the green surroundings of the city promotes the sound environment. In the end of the bachelor thesis (see chapter 4, p.3.) my reflections are summarized and the issues are followed up. There is also a commentary given on my subjective text descriptions and new issues are formulated. The bachelor thesis shows that sound has an important role for the perception of sound. According to researches contemplative places should have element of nature sounds. SLU/Landscape Architecture (until 121231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4700/ |
| spellingShingle | gestaltningsaspekt ljudlandskap ljudmiljö multidisciplinärt arbete sinnesupplevelse soundscape Nordin, Agnes Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet |
| title | Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
|
| title_full | Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
|
| title_fullStr | Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
|
| title_full_unstemmed | Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
|
| title_short | Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
|
| title_sort | ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet |
| topic | gestaltningsaspekt ljudlandskap ljudmiljö multidisciplinärt arbete sinnesupplevelse soundscape |