Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder
Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna. Många hästar som får tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på grovfoder, vilket istället kan resultera i att hästarna hamnar i en positiv energiba...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570724406689792 |
|---|---|
| author | Abrahamsson, Veronica |
| author_browse | Abrahamsson, Veronica |
| author_facet | Abrahamsson, Veronica |
| author_sort | Abrahamsson, Veronica |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna. Många hästar som får
tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på grovfoder, vilket istället kan resultera i
att hästarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar.
Syftet med den här studien har därför varit att klargöra, och få underlag för rekommendationer kring hur hästens ättid, foderkonsumtion och ätbeteende påverkas
då tillgängligheten till grovfodret försvåras med hjälp av småmaskiga hönät och grovfoderhäckar med trådgaller (”Matreducerare™”). I studien användes åtta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhästar och fem ridhästar av halvblodstyp, med en genomsnittlig ålder på 14 år. Studien utfördes som ett changeover försök, där varje häst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönät,
i matreducerare och direkt på golvet. Innan försöket påbörjades fick hästarna vänja sig vid fri tillgång på grovfoder under två veckors tid. Därefter delades hästarna
slumpmässigt in i tre grupper. Varje behandlingsperiod inleddes sedan med sju dagars tillvänjning för det aktuella försöksledet. Därefter mättes äthastighet under tre dagar
och ätbeteendet studerades följt av mätning av foderkonsumtionen i tre dygn.
Äthastigheten skiljde sig signifikant åt mellan de olika behandlingarna, 0,20, 0,48 respektive 0,86 kg ts (torrsubstans) per 40 minuter för matreducerare, hönät
respektive golv. Då ett grovfoder med lägre ts-halt utfodrades i matreduceraren blev den genomsnittliga äthastigheten 0,5 kg ts/40 minuter. En tendens till minskning i foderkonsumtion kunde ses då hästarna erbjöds grovfoder i hönät jämfört med direkt på golvet, 1,52 respektive 1,65 kg ts per 100 kg kroppsvikt. Skillnaden var dock inte signifikant. Mätningarna av foderkonsumtionen i matreduceraren avbröts då hästarna inte kom åt fodret.
Slutsatserna blev att ättiden kan förlängas genom att utfodra hösilage i småmaskiga hönät och i ”Matreducerare™”. Hösilagets ts-halt kan dock vara avgörande för om hästen kommer åt fodret i tillräckligt stor utsträckning vid
utfodring i ”Matreducerare™”. En lägre ts-halt (67 %) gör att fodret blir bättre tillgängligt än vid en högre (76 %). Hästens foderkonsumtion verkar endast påverkas lite då hösilage utfodras i småmaskiga hönät jämfört med direkt på golvet.
|
| format | H3 |
| id | RepoSLU4689 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU46892012-08-21T08:37:30Z Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder Restriction of eating rate and feed consumption by obstructing the horse´s intake of roughage Abrahamsson, Veronica Häst Äthastighet Foderkonsumtion Ätbeteende Grovfoder Hönät Grovfoderhäck Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna. Många hästar som får tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på grovfoder, vilket istället kan resultera i att hästarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar. Syftet med den här studien har därför varit att klargöra, och få underlag för rekommendationer kring hur hästens ättid, foderkonsumtion och ätbeteende påverkas då tillgängligheten till grovfodret försvåras med hjälp av småmaskiga hönät och grovfoderhäckar med trådgaller (”Matreducerare™”). I studien användes åtta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhästar och fem ridhästar av halvblodstyp, med en genomsnittlig ålder på 14 år. Studien utfördes som ett changeover försök, där varje häst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönät, i matreducerare och direkt på golvet. Innan försöket påbörjades fick hästarna vänja sig vid fri tillgång på grovfoder under två veckors tid. Därefter delades hästarna slumpmässigt in i tre grupper. Varje behandlingsperiod inleddes sedan med sju dagars tillvänjning för det aktuella försöksledet. Därefter mättes äthastighet under tre dagar och ätbeteendet studerades följt av mätning av foderkonsumtionen i tre dygn. Äthastigheten skiljde sig signifikant åt mellan de olika behandlingarna, 0,20, 0,48 respektive 0,86 kg ts (torrsubstans) per 40 minuter för matreducerare, hönät respektive golv. Då ett grovfoder med lägre ts-halt utfodrades i matreduceraren blev den genomsnittliga äthastigheten 0,5 kg ts/40 minuter. En tendens till minskning i foderkonsumtion kunde ses då hästarna erbjöds grovfoder i hönät jämfört med direkt på golvet, 1,52 respektive 1,65 kg ts per 100 kg kroppsvikt. Skillnaden var dock inte signifikant. Mätningarna av foderkonsumtionen i matreduceraren avbröts då hästarna inte kom åt fodret. Slutsatserna blev att ättiden kan förlängas genom att utfodra hösilage i småmaskiga hönät och i ”Matreducerare™”. Hösilagets ts-halt kan dock vara avgörande för om hästen kommer åt fodret i tillräckligt stor utsträckning vid utfodring i ”Matreducerare™”. En lägre ts-halt (67 %) gör att fodret blir bättre tillgängligt än vid en högre (76 %). Hästens foderkonsumtion verkar endast påverkas lite då hösilage utfodras i småmaskiga hönät jämfört med direkt på golvet. Feeding of today's domesticated horses meets too rarely the horse's need for long eating bouts and short breaks in between. Many horses that get eating bouts that are long enough are often given free access to roughage, which instead may result in horses getting into a positive energy balance; and the risk of developing obesity will increase. The purpose of this study was therefore to clarify, and provide a basis for recommendations on how the horse’s eating time, voluntary feed intake and feeding behaviour is affected when the availability of roughage is hampered by small-mesh hay-nets and hayracks with wire grids (”Matreducerare™”). Eight individually stalled geldings; three standardbred trotters and five riding horses with an average age of 14 years, were used. The study was designed as a changeover experiment in which each horse underwent three different treatments, feeding in hay-net, in hayrack with wire grid and directly on the floor. Before the experiment began, the horses were adapted to free access of roughage for two weeks. Each treatment period then started with seven days of habitation to the experimental trail. The eating rate was thereafter measured for three days and the feeding behaviour was studied, followed by measuring of food intake for three days. The eating rate differed significantly between the various treatments, 0.20, 0.48 and 0.86 kg DM/40 minutes for hayrack, hay-net and floor, respectively. The average eating rate was 0,61 kg DM/40 minutes when roughage with lower DM content were fed in the hayrack. A tendency to a decrease in feed consumption was seen when the horses were offered roughage in hay-net compared to directly on the floor, 1.52 and 1.65 kg DM per 100 kg bodyweight. However the difference was not significant. Measurements of feed consumption in the hayrack were stopped because the horses failed to reach the feed. It was concluded that feeding haylage in small-mesh hay-net and hayrack could extend the eating time. The DM content of the haylage could be crucial to whether the horse gets enough feed in the hayrack or not. Lesser DM content (67 %) makes the haylage more accessible than a higher DM content (76 %). The feed consumption seems to be affected only slightly when haylage is fed in small-mesh hay-net compared to directly on the floor. SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) 2012 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4689/ |
| spellingShingle | Häst Äthastighet Foderkonsumtion Ätbeteende Grovfoder Hönät Grovfoderhäck Abrahamsson, Veronica Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| title | Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| title_full | Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| title_fullStr | Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| title_full_unstemmed | Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| title_short | Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| title_sort | begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder |
| topic | Häst Äthastighet Foderkonsumtion Ätbeteende Grovfoder Hönät Grovfoderhäck |