Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå
Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Landscape Architecture (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570719388205056 |
|---|---|
| author | Eriksson, Elise |
| author_browse | Eriksson, Elise |
| author_facet | Eriksson, Elise |
| author_sort | Eriksson, Elise |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till.
Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället. Myndigheter har i uppdrag från regeringen att stärka barns rättigheter. I huvudsak arbetar myndigheter med kunskapsspridning och stöd till kommunerna när det gäller frågor som berör fysisk planering. Myndigheter kan också ta fram metoder som tar hänsyn till barnperspektivet och barns perspektiv. Det är dock på kommunalnivå som den huvudsakliga fysiska planeringen sker, eftersom kommunerna har planmonopol som ger dem suverän rätt att anta planer.
För att ta reda på vad vad det finns för planeringsmetoder och arbetssätt vid planering för barn har jag undersökt hur Göteborgs Stad arbetar. Vid min undersökning har två metoder och arbetssätt framkommit. Den ena metoden är barnkonsekvensanalys som Göteborgs Stad anpassat efter stadsplanering. Metoden tar fasta på barnperspektivet under hela arbetet med att ta fram kunskapsunderlag och förslag till planeringsprocessen. Det andra arbetssättet är arkitekturpedagogik. Arkitekturpedagogik syftar till att hitta former för barndeltagande, men sprider även kunskap om arkitektur och stadsplanering till barn och unga. I Göteborgs Stad fungerar arkitekturpedagogerna som en länk mellan barnen och planerarna.
Utvecklade metoder och arbetssätt kan vara ett sätt att se till barnperspektivet och barns perspektiv, men det gäller att metoderna uppfyller sitt syfte. Utan kunskap om barnperspektivet och barns perspektiv kan det vara svårt att använda metoder och verktyg. Göteborg Stad har arbetat med specifika metoder kombinerat med ett aktivt kunskapsspridande bland tjänstemän i den fysiska planeringen. Detta har visat sig vara effektivt i arbetet med att låta barnperspektivet och barns perspektiv få ta plats i planeringsprocessen. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4658 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU46582012-08-15T13:01:32Z Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå Planning methods for children in the physical planning – a study at national, regional, municipal level Eriksson, Elise fysisk planering barn barnperspektiv metoder verktyg Göteborg Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället. Myndigheter har i uppdrag från regeringen att stärka barns rättigheter. I huvudsak arbetar myndigheter med kunskapsspridning och stöd till kommunerna när det gäller frågor som berör fysisk planering. Myndigheter kan också ta fram metoder som tar hänsyn till barnperspektivet och barns perspektiv. Det är dock på kommunalnivå som den huvudsakliga fysiska planeringen sker, eftersom kommunerna har planmonopol som ger dem suverän rätt att anta planer. För att ta reda på vad vad det finns för planeringsmetoder och arbetssätt vid planering för barn har jag undersökt hur Göteborgs Stad arbetar. Vid min undersökning har två metoder och arbetssätt framkommit. Den ena metoden är barnkonsekvensanalys som Göteborgs Stad anpassat efter stadsplanering. Metoden tar fasta på barnperspektivet under hela arbetet med att ta fram kunskapsunderlag och förslag till planeringsprocessen. Det andra arbetssättet är arkitekturpedagogik. Arkitekturpedagogik syftar till att hitta former för barndeltagande, men sprider även kunskap om arkitektur och stadsplanering till barn och unga. I Göteborgs Stad fungerar arkitekturpedagogerna som en länk mellan barnen och planerarna. Utvecklade metoder och arbetssätt kan vara ett sätt att se till barnperspektivet och barns perspektiv, men det gäller att metoderna uppfyller sitt syfte. Utan kunskap om barnperspektivet och barns perspektiv kan det vara svårt att använda metoder och verktyg. Göteborg Stad har arbetat med specifika metoder kombinerat med ett aktivt kunskapsspridande bland tjänstemän i den fysiska planeringen. Detta har visat sig vara effektivt i arbetet med att låta barnperspektivet och barns perspektiv få ta plats i planeringsprocessen. The objective of this thesis is to describe planning methods and operation methods for planning for children in Sweden today. Planning for children can have various meanings. Historically planning for children have meant adults planning for what they believe are the needs of children. Today focus have shifted to childrens right to express their opinions and participate in the planning process. Within this view planning can refer to methods for child participation, but also methods for controlling that the childperspective and the childs perspective is taken into consideration. Planning methods for children are created at different levels in society. Authorities have as assignment from the government to strengthen childrens rights. Essentially the authorities spread knowledge and support to the communes when it comes to issues concerning physical planning. Although authorities can also develop methods that take the childperspective and the childrens perspective in consideration. Most of the physical planning though is performed at commune level because of their planning monopoly which give them sovereign right to accept plans. To find out what planning- and working methods for planning for children there are I have investigated how Gothenburg Town work. Through my investigations two methods and ways of working have appeared. One method is the Barnkonsekvensanalys which Gothenburg Town have adjusted to fit city planning. The method consider the childperspective throughout the whole process of creating a knowledge basis and proposals to the planning process. The other working method is architectural pedagogy. The term architectural pedagogy aims to find forms for child participation but also to spread knowledge of architecture and city planning to children and young people. I Gothenburg Town the architectural pedagogues serve as a link between children and planners. Developed methods and working methods can can care for childperspective and childrens perspective but the crucial thing is that they really serve there purpose. Without sufficient knowledge of childperspective and childrens perspective it can be difficult to adopt methods and working tools. Gothenburg Town have worked with specific methods combined with an active knowledge distribution amongst city officials in the physical planning. This has proven to be effective during the process of letting childperspective and childrens perspective have its rightful place in the planning process. SLU/Landscape Architecture (until 121231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4658/ |
| spellingShingle | fysisk planering barn barnperspektiv metoder verktyg Göteborg Eriksson, Elise Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| title | Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| title_full | Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| title_fullStr | Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| title_full_unstemmed | Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| title_short | Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| title_sort | planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå |
| topic | fysisk planering barn barnperspektiv metoder verktyg Göteborg |