En väg till hållbara naturstigar : utveckling av en gestaltningsmetod med Utö som exempel
Forskning visar att allt fler har dålig kunskap om naturen idag och att många känner sig osäkra att vistas i den. För att vända trenden och hjälpa människor tillbaka till naturen har verksamheten naturvägledning uppstått. Den syftar till att förmedla känsla för och kunskap om naturen eftersom allt f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Forskning visar att allt fler har dålig kunskap om naturen idag och att många känner sig osäkra att vistas i den. För att vända trenden och hjälpa människor tillbaka till naturen har verksamheten naturvägledning uppstått. Den syftar till att förmedla känsla för och kunskap om naturen eftersom allt färre tillgodogör sig detta på egen hand. En av flera naturvägledande metoder är naturstigar. De är självguidande och hjälper besökaren att tolka naturen i sin egen takt. Naturstigarna blir fler och fler men det finns brister i hur de gestaltas. Med den här uppsatsen vill jag därför undersöka hur gestaltningen av naturstigar kan förbättras. Syftet är att utveckla en gestaltningsmetod baserad på viktiga aspekter från litteratur och kontrolleringsfrågor kopplade till dessa. Tanken är att den som gestaltar naturstigar, till exempel landskapsarkitekten, ska få hjälp i sitt arbete genom att använda sig av gestaltningsmetoden. För att visa hur metoden är tänkt att användas gestaltas en naturstig på Utö med den. Utö ligger i Stockholms södra skärgård och har spännande geologiska kvaliteter i form av unika bergformationer och järnmalmsgruvor. Kombinationen av naturliga geologiska processer och människors öden kring gruvorna gör Utö till en pedagogisk plats för en naturstig. Med hjälp av litteraturstudier identifierades viktiga aspekter och kontrollfrågor skapades utifrån dessa. För att inventera Utö användes Landscape Character Assessment vilket är en metod för att karaktärisera och bedöma landskapets lämplighet inför en bestämd förändring. Därefter gestaltades naturstigen på Utö genom att aspekterna och frågorna ställdes mot Utö. Aspekterna som identifierades i litteraturen är: välkomnande, orientering, information, upplevelsen av landskapet och helhetskänsla och identitet. Kontrollfrågorna är till exempel: Vad ska första intrycket av stigen bestå av? och Vilken målgrupp ska informationen engagera? Om metoden prövas i fler projekt och kompletteras kan den bidra till att naturstigarna blir mer hållbara. Därmed skulle de kunna bli ett starkare redskap för att få fler människor att ta sig ut i naturen igen. |
|---|