Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå
En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod so...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of People and Society
2012
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855570716141813760 |
|---|---|
| author | Rosengren, Johanna |
| author_browse | Rosengren, Johanna |
| author_facet | Rosengren, Johanna |
| author_sort | Rosengren, Johanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige.
Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren. Detta arbete har gjorts i syfte att redogöra det ekonomiska värdet för lantbrukaren av att använda sig av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion. Denna ekonomiska kalkyl ska fungera som mall för lantbrukaren som visar om dessa tekniker ger ett positivt resultat och är lönsamt för den enskilda besättningen.
Material från branschens ledande aktörer och forskare har sammanställts i en kalkyl. Det är dock viktigt att beakta att denna studie är baserad på generella siffror och att besättningarna följer normalfördelningen. Det finns dock möjlighet att ändra grundförutsättningarna i kalkylen efter förutsättningarna i det specifika fallet.
Resultatet om man väger samman alla kalkylerna, dvs. en besättning som använder; könssorterad sperma, embryoöverföring, genomisk selektion och får ta del av bonuskalkylen, blir för SRB 625 kr/ko och för Holstein 478 kr/ko. Detta är vinsten för en ko som är i produktion 2,5 laktationer under sin livstid i besättningen. Det är vinsten av att selektera av de 60 procent bästa djuren i besättningen istället för 84 procent, som i exemplet med konventionell seminering.
Slutsatsen är att ett förbättrat NTM (Nordic Total Merit index) i besättningen är bästa förtjänsten i dessa kalkyler tillsammans med Bonus-kalkylen man kan ta del av. Att göra ett genomiskt test på hondjuren ökar chansen över att få sålt en tjur till VikingGenetics och därmed förtjänsten märkbart. Långsiktiga positiva resultat fås av att besättningen är bättre än medel och att döttrarna har ett bättre utgångsläge vid nästa generation. Ett sänkt pris på genomiska tester skulle förmodligen öka intresset hos lantbrukaren på att använda sig av genomisk selektion. Differensen i resultatet mellan raserna är ganska stor. Förtjänsten för SRB är betydande mycket bättre än för Holstein. Chansen att vid en embryospolning få fler embryon än fyra skulle öka inkomsterna av embryoöverföring och även öka möjligheten att fler djur i besättningen kan bli embryomottagare.
Det kan konstateras att genomisk selektion är en användbar metod för att få ett positivt resultat för lantbrukaren. Det är en kostnadseffektiv teknik då det leder till bestående förändringar i djurens produktionsförmåga. Användningen och den ekonomiska vinningen av genomisk selektion borde uppmärksammas. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4639 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of People and Society |
| publisherStr | SLU/Dept. of People and Society |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU46392012-08-15T13:03:07Z Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå Economic analysis of using sexed semen, embryo transfer and genomic selection on dairy cattle herds Rosengren, Johanna genomisk selektion kalkyl avel könssorterad sperma embryoöverföring En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren. Detta arbete har gjorts i syfte att redogöra det ekonomiska värdet för lantbrukaren av att använda sig av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion. Denna ekonomiska kalkyl ska fungera som mall för lantbrukaren som visar om dessa tekniker ger ett positivt resultat och är lönsamt för den enskilda besättningen. Material från branschens ledande aktörer och forskare har sammanställts i en kalkyl. Det är dock viktigt att beakta att denna studie är baserad på generella siffror och att besättningarna följer normalfördelningen. Det finns dock möjlighet att ändra grundförutsättningarna i kalkylen efter förutsättningarna i det specifika fallet. Resultatet om man väger samman alla kalkylerna, dvs. en besättning som använder; könssorterad sperma, embryoöverföring, genomisk selektion och får ta del av bonuskalkylen, blir för SRB 625 kr/ko och för Holstein 478 kr/ko. Detta är vinsten för en ko som är i produktion 2,5 laktationer under sin livstid i besättningen. Det är vinsten av att selektera av de 60 procent bästa djuren i besättningen istället för 84 procent, som i exemplet med konventionell seminering. Slutsatsen är att ett förbättrat NTM (Nordic Total Merit index) i besättningen är bästa förtjänsten i dessa kalkyler tillsammans med Bonus-kalkylen man kan ta del av. Att göra ett genomiskt test på hondjuren ökar chansen över att få sålt en tjur till VikingGenetics och därmed förtjänsten märkbart. Långsiktiga positiva resultat fås av att besättningen är bättre än medel och att döttrarna har ett bättre utgångsläge vid nästa generation. Ett sänkt pris på genomiska tester skulle förmodligen öka intresset hos lantbrukaren på att använda sig av genomisk selektion. Differensen i resultatet mellan raserna är ganska stor. Förtjänsten för SRB är betydande mycket bättre än för Holstein. Chansen att vid en embryospolning få fler embryon än fyra skulle öka inkomsterna av embryoöverföring och även öka möjligheten att fler djur i besättningen kan bli embryomottagare. Det kan konstateras att genomisk selektion är en användbar metod för att få ett positivt resultat för lantbrukaren. Det är en kostnadseffektiv teknik då det leder till bestående förändringar i djurens produktionsförmåga. Användningen och den ekonomiska vinningen av genomisk selektion borde uppmärksammas. New techniques in dairy breeding selection involve analyzing the genetic material of animals at the DNA level. It has been the primary method used since 2008 to facilitate genomic selection and determine genetic breeding values in the major Nordic dairy breeds used in Sweden. The objective of this study is to analyze genomic selection and to identify conditions in dairy herds where genomic testing becomes attractive for farmers. This work examines the economic value for farmers in using sexed semen, embryo transfer and genomic selection. Material for the analysis was collected from leading industry actors and scientists. While the study uses aggregate data, it is important to note that it follows normal distribution patterns in the herds. However, the data can be adapted to conduct an analysis on specific cases in herds. Taken together, the analyses show that the profitability for a cow after 2.5 lactation periods in a herd using sexed semen, embryo transfer, and genomic selection (and received a bonus in the calculation due to added value) is 625 SEK per SRB cow and 478 SEK per Holstein cow under their lifetime. In conclusion an improved NTM (Nordic Total Merit Index) in the herd is a virtue itself along with added profitability as shown in the analysis. To make a genomic test on females increases the chances of selling a calf to VikingGenetics and making a significant profit. The results have long term implications as the herd improves on average and female offspring begin life with improved attributes. A reduced price would likely raise interest by farmers to use genomic testing. The deferens between the two dairy breeds is significant. SRB has a much better profit than Holstein. The probability of embryo flushing creating more than four embryos should increase income in embryo transfer and even raise the odds that more animals in the herd can receive embryos. Genomic selection is a useful method that provides clear benefits for farmers. It is a cost-effective technology as it leads to permanent changes in the animals’ productivity. The use and economic benefits of genomic selection should be acknowledged. SLU/Dept. of People and Society 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4639/ |
| spellingShingle | genomisk selektion kalkyl avel könssorterad sperma embryoöverföring Rosengren, Johanna Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| title | Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| title_full | Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| title_fullStr | Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| title_full_unstemmed | Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| title_short | Ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| title_sort | ekonomisk analys av användningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå |
| topic | genomisk selektion kalkyl avel könssorterad sperma embryoöverföring |