Etableringsbeskärning i offentlig miljö
En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväx...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan
därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla
redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i
tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal
utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem
vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen.
Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att
underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den
vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära
fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd. Alternativt genomförs beskärningen
påföljande vår efter höstplantering. Knoppsprickningen fördröjs med
cirka 14 dagar och ger rötterna mer tid att leta sig ut i omgivande mark innan
knoppsprickningen sker. Den minskade transpirerande bladytan gör också att
rotsystemet har lättare att klara av vattenförsörjningen så växten kan upprätthålla
vattenbalansen. Det är en grundförutsättning för att fotosyntesen skall fungera så
växten kan bygga energiförråd för framtiden.
Efter samtal med olika personer som arbetar med växtmaterial, dels växtexperter,
projektörer och anläggare framkom det att etableringsbeskärning inte är
vanligt förekommande i offentliga planteringar. Den vanligaste förklaringen är
att busk- och marktäckande planteringar tenderar bli utsatta för nedtramp och
andra fysiska skador eftersom de inte skulle synas om de etableringsbeskars. I
dagsläget används också främst krukodlade plantor eller plantor som levereras
med klump. Dessa planttyper är inte lika stressade som barrotade plantor eftersom
de har fler medföljande rötter vid leverans. Det ökade användandet av
bevattningssäckar har förbättrat villkoren för etablering och problemet med vattenbrist
minskats. De flesta personer som arbetar med plantering och garantiskötsel
vid nyanläggning upplever därför att det inte förekommer några större
problem med etableringen av nya växter, såväl träd som buskar. |
|---|