Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog
I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats är gränssträcka mot andra ägoslag, bärighet, ytstruktur, l...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2004
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570688494010368 |
|---|---|
| author | Petersson, Tobias |
| author_browse | Petersson, Tobias |
| author_facet | Petersson, Tobias |
| author_sort | Petersson, Tobias |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som påverkar hänsynsarealer och
drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden och för
olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats är gränssträcka mot
andra ägoslag, bärighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstånd till väg, avdelningsstorlek,
avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av
småimpediment Gränssträckan mot andra ägoslag studerades mot myrimpediment,
bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och åkermark.
Beräkningar gjordes på fyra olika områden. I grova drag kan områdena sägas motsvara
Norrbottens län, Västerbottens län, Bergslagen samt Götaland. I de två nordligaste
områdena studerades hur förhållande beräknas vara idag samt om
lO, 30 och 50 år, och i
de två sydligaste områdena studerades hur förhållandena beräknas vara idag samt om
lO,
20 och 40 år.
Som underlag för beräkningarna användes alla avdelningar i ett av Sveaskogs två
avdelningsregister, nämligen Fagus. I de i studien ingående områdena ligger så gott som
hela innehavet i avdelningsregistret Fagus. Mindre delar ligger dock i ett annat register
och ingår ej i studien. I Fagus finns all den mark som före sammanslaganingen av
AssiDomän och Sveaskog hösten 2001 tillhörde AssiDomän. Större delen av Sveaskogs
innehav ingick alltså i beräkningarna, som i huvudsak utfördes med hjälp av programmen
Arc View och Excel.
Vad gäller gränssträckor mot andra ägoslag så är gränssträckan mot myr den klart
längsta. Detta gäller framfår allt i norra Sverige (i dagsläget en medellängd på 45,6 m/ha
och 42,6 m/ha i Norrbotten respektive Västerbotten), där denna sträcka är ungefår dubbelt
så lång som i södra Sverige (i dagsläget en medellängd på 36,9 m/ha och 20,
l m/ha i
Bergslagen respektive Götaland). I norra Sverige ökar gränssträckan mot myr medan den
minskar i södra Sverige. I Bergslagen är denna minskning kraftig.
Den sammanlagda gränssträckan mot andra ägoslag (i dagsläget som mest en medellängd
på 68,9 m/ha i Bergslagen, som minst 52,2 m/ha i Götaland) minskar på sikt i de två
sydligaste områdena relativt mycket. I Västerbotten och Norrbotten är denna sträcka
någorlunda konstant.
I Norrbotten ökar medelstorleken på avdelningarnas figurlagda areal kontinuerligt från
dagens 12,0 ha till15,8 ha om 50 år. I Västerbotten kan ingen tydlig trend urskiljas. Där
håller sig medelstorleken på avdelningarna inom intervallet 13,6 till17,4 ha. I Götaland
och Bergslagen är avdelningsstorlekarna betydligt mindre än i norra delen av landet. I
dessa två områden är medelstorleken idag 3,9 respektive 4,3 ha, får att om 20 år ha
minskat med hela 40% till2,4 respektive 2,6 ha. Om 40 år beräknas storlekarna åter ha
ökat, fast dock inte till dagens storlekar.
Medelavståndet till väg i Bergslagen och Götaland minskar sakta över tiden. I Norr-och
Västerbotten är avståndet om
lO och 30 år något längre än idag sett utifrån befintligt vägnät. Om 50 år är avståndetjämfört med idag cirka 35% längre i Norr- och
Västerbotten om inga nya vägar byggs.
Variationerna för de övriga egenskaperna är inte lika stora, eller kan inte anses som lika
betydelsefulla, som de som nämnts ovan.
|
| format | H1 |
| id | RepoSLU4477 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2004 |
| publishDateSort | 2004 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU44772012-07-05T11:47:22Z Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog Petersson, Tobias clear felling I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats är gränssträcka mot andra ägoslag, bärighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstånd till väg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av småimpediment Gränssträckan mot andra ägoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och åkermark. Beräkningar gjordes på fyra olika områden. I grova drag kan områdena sägas motsvara Norrbottens län, Västerbottens län, Bergslagen samt Götaland. I de två nordligaste områdena studerades hur förhållande beräknas vara idag samt om lO, 30 och 50 år, och i de två sydligaste områdena studerades hur förhållandena beräknas vara idag samt om lO, 20 och 40 år. Som underlag för beräkningarna användes alla avdelningar i ett av Sveaskogs två avdelningsregister, nämligen Fagus. I de i studien ingående områdena ligger så gott som hela innehavet i avdelningsregistret Fagus. Mindre delar ligger dock i ett annat register och ingår ej i studien. I Fagus finns all den mark som före sammanslaganingen av AssiDomän och Sveaskog hösten 2001 tillhörde AssiDomän. Större delen av Sveaskogs innehav ingick alltså i beräkningarna, som i huvudsak utfördes med hjälp av programmen Arc View och Excel. Vad gäller gränssträckor mot andra ägoslag så är gränssträckan mot myr den klart längsta. Detta gäller framfår allt i norra Sverige (i dagsläget en medellängd på 45,6 m/ha och 42,6 m/ha i Norrbotten respektive Västerbotten), där denna sträcka är ungefår dubbelt så lång som i södra Sverige (i dagsläget en medellängd på 36,9 m/ha och 20, l m/ha i Bergslagen respektive Götaland). I norra Sverige ökar gränssträckan mot myr medan den minskar i södra Sverige. I Bergslagen är denna minskning kraftig. Den sammanlagda gränssträckan mot andra ägoslag (i dagsläget som mest en medellängd på 68,9 m/ha i Bergslagen, som minst 52,2 m/ha i Götaland) minskar på sikt i de två sydligaste områdena relativt mycket. I Västerbotten och Norrbotten är denna sträcka någorlunda konstant. I Norrbotten ökar medelstorleken på avdelningarnas figurlagda areal kontinuerligt från dagens 12,0 ha till15,8 ha om 50 år. I Västerbotten kan ingen tydlig trend urskiljas. Där håller sig medelstorleken på avdelningarna inom intervallet 13,6 till17,4 ha. I Götaland och Bergslagen är avdelningsstorlekarna betydligt mindre än i norra delen av landet. I dessa två områden är medelstorleken idag 3,9 respektive 4,3 ha, får att om 20 år ha minskat med hela 40% till2,4 respektive 2,6 ha. Om 40 år beräknas storlekarna åter ha ökat, fast dock inte till dagens storlekar. Medelavståndet till väg i Bergslagen och Götaland minskar sakta över tiden. I Norr-och Västerbotten är avståndet om lO och 30 år något längre än idag sett utifrån befintligt vägnät. Om 50 år är avståndetjämfört med idag cirka 35% längre i Norr- och Västerbotten om inga nya vägar byggs. Variationerna för de övriga egenskaperna är inte lika stora, eller kan inte anses som lika betydelsefulla, som de som nämnts ovan. *This study presents different forest characteristics of importance for the area of environmental considerations and for logging conditions in connection with forest harvesting in Sveaskog's holdings. The variation ofthese characteristics over time and between different parts of the holding are also presented. The studied characteristics included: border lengths towards other land use classes, ground conditions, surface structure, slope, moisture, distance to road, stand size, stand shape (area/circumference), number of polygons per stand and small areas of non productive land. The land use classes in the study of border lengths towards other land use classes comprised mires, rocks, lakes, water courses, pastures and fields. Calculations were made on four different areas. These areas earrespond roughly to the county of Norrbotten, the county of Västerbotten, the area of Bergslagen and the area of Götaland. In the two northernmost areas the study exaroined the conditions at present, as well as in lO, 30 and 50 years. In the two southernmost areas the corresponding future time points were in lO, 20 and 40 years. Basic data for the calculations were taken from Sveaskog's stand register called Fagus. Fagus includes all stands from before the merging of the AssiDomän and Sveaskog holdings. The majority of the landowned by Sveaskog was therefore included in the calculations. The calculations were mainly made in the programs ArcView and MS Excel. Considering the registered border lengths towards other land use classes, the length towards mire makes up the longest length. This is especially the case in northem Sweden (at present on average 45,6 m/ha and 42,6 m/ha in Norrbotten and Västerbotten, respectively) where this length is about twice as long as in the southem part of Sweden (at present on average 36,9 m/ha and 20, l m/ha in Bergslagen and Götaland, respectively). In northem Sweden the border length towards mire increases in the future while i t decreases in the southem part of Sweden. In Bergslagen there is a considerable decrease. The total border length towards all other land use classes (at present on average as most 68,9 m/ha in Bergslagen and as least 52,2 m/ha in Götaland) decreases over time in the two southernmost areas. In Västerbotten and Norrbotten the total border length is relatively constant In Norrbotten the average stand size increases steadily from 12,0 ha today to 15,8 ha in 50 years. In Västerbotten there is no evident trend and the average stand size varies from 13,6 to 17,4 ha. In Götaland and Bergslagen the stand sizes is considerably smallerthan in the northem part of the country. In these two areas the average sizes are at present 3,9 and 4,3 ha, respectively. In 20 years thesestand sizes will decrease by as much as 40% to 2,4 and 2,6 ha, respectively. In 40 years the sizes will increase somewhat, but not to the same sizes as at present. The average distance to truck road is expected to decrease slowly over time in Bergslagen and Götaland. In Norrbotten and Västerbotten the distance in l O and 30 years is expected to be somewhat longerthan today, based on the present road net. In 50 years the distance in Norrbotten and Västerbottenwill be about 35 % longer compared to the present situation if no new roads are built. The variations in the other characteristics are relatively insignificant in comparison with the characteristics mentioned above. SLU/Dept. of Forest Resource Management 2004 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4477/ |
| spellingShingle | clear felling Petersson, Tobias Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog |
| title | Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog |
| title_full | Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog |
| title_fullStr | Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog |
| title_full_unstemmed | Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog |
| title_short | Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog |
| title_sort | egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom sveaskog |
| topic | clear felling |