Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten
Ett av målen med detta arbete var att utforma inventeringsmetoder för bäckar och strandskogar. Ett annat var att beskriva tre olika bäckar samt strandskogen på olika avstånd från bäckarna samt utforma allmänna riktlinjer för hur strandskogen kan skötas. Studien genomfördes 1997 i ett område be...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
1998
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570686566727680 |
|---|---|
| author | Jonsson, Örjan |
| author_browse | Jonsson, Örjan |
| author_facet | Jonsson, Örjan |
| author_sort | Jonsson, Örjan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Ett av målen med detta arbete var att utforma inventeringsmetoder för bäckar och
strandskogar. Ett annat var att beskriva tre olika bäckar samt strandskogen på olika
avstånd från bäckarna samt utforma allmänna riktlinjer för hur strandskogen kan
skötas. Studien genomfördes 1997 i ett område beläget cirka l O km nordost om
Vindeln i Västerbottens län. Data insamlades dels genom totalinventering, dels genom
provyteinventering av bäckarna och strandskogen samt tolkning av flygbilder från
1954, 1963, 1975 och 1985.
Studien visade att skogsbruket allt sedan 1960-talet delat upp bäckarnas närmaste
omgivningar i segment av bestånd i olika utvecklingsstadier. Stora sammanhängande
områden av äldre skog saknades. Både i gallringsskog och slutavverkningsskog Yar det
störst volym döda träd de närmaste 5 metrarna från bäcken med ungefår 30 m3 per ha i
gallringsskogen och 45 m3 per ha i slutavverkningsskogen. Volymen döda träd i eller
över bäckfåran i områden med mjälasediment var betydligt högre än områden med
andra bottensubstrat. För slutavverkningsskogar och gallringsskogar var volymen döda
träd i dessa områden nästan l O gånger större än för andra texturer.
Volymen levande träd och trädslagsfördelningen för röjnings-, gallrings- och
slutavverkningsskogar varierade med avståndet från bäcken. Närmast bäcken var
volymandelen lövträd. Volymandelen tall i röjningsskogen och gallringsskogen ökade
nästan linjärt med ökat avstånd från bäcken medan granen i stort sett var konstant.
Markvegetationstyperna närmast bäcken avvek tydligt från den vanliga skogsmarken.
Det finns en potential att spara lövträd närmast bäcken och därigenom öka lövandelen i
det framtida beståndet. Området närmast bäcken bör lämnas till friutveckling fur att
bibehålla så mycket beskuggning som möjligt av bäcken samt säkra en kontinuerlig
produktion av döda träd.
Bruttovärdet (kr/m3sk) var störst närmast bäcken. Högre inslag av lågt betalt löv nära
bäcken uppvägdes av högre grundytevägd medeldiameter närmast bäcken.
|
| format | L3 |
| id | RepoSLU4464 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 1998 |
| publishDateSort | 1998 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU44642012-07-05T09:10:21Z Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten Jonsson, Örjan riparian vegetation Ett av målen med detta arbete var att utforma inventeringsmetoder för bäckar och strandskogar. Ett annat var att beskriva tre olika bäckar samt strandskogen på olika avstånd från bäckarna samt utforma allmänna riktlinjer för hur strandskogen kan skötas. Studien genomfördes 1997 i ett område beläget cirka l O km nordost om Vindeln i Västerbottens län. Data insamlades dels genom totalinventering, dels genom provyteinventering av bäckarna och strandskogen samt tolkning av flygbilder från 1954, 1963, 1975 och 1985. Studien visade att skogsbruket allt sedan 1960-talet delat upp bäckarnas närmaste omgivningar i segment av bestånd i olika utvecklingsstadier. Stora sammanhängande områden av äldre skog saknades. Både i gallringsskog och slutavverkningsskog Yar det störst volym döda träd de närmaste 5 metrarna från bäcken med ungefår 30 m3 per ha i gallringsskogen och 45 m3 per ha i slutavverkningsskogen. Volymen döda träd i eller över bäckfåran i områden med mjälasediment var betydligt högre än områden med andra bottensubstrat. För slutavverkningsskogar och gallringsskogar var volymen döda träd i dessa områden nästan l O gånger större än för andra texturer. Volymen levande träd och trädslagsfördelningen för röjnings-, gallrings- och slutavverkningsskogar varierade med avståndet från bäcken. Närmast bäcken var volymandelen lövträd. Volymandelen tall i röjningsskogen och gallringsskogen ökade nästan linjärt med ökat avstånd från bäcken medan granen i stort sett var konstant. Markvegetationstyperna närmast bäcken avvek tydligt från den vanliga skogsmarken. Det finns en potential att spara lövträd närmast bäcken och därigenom öka lövandelen i det framtida beståndet. Området närmast bäcken bör lämnas till friutveckling fur att bibehålla så mycket beskuggning som möjligt av bäcken samt säkra en kontinuerlig produktion av döda träd. Bruttovärdet (kr/m3sk) var störst närmast bäcken. Högre inslag av lågt betalt löv nära bäcken uppvägdes av högre grundytevägd medeldiameter närmast bäcken. One objective with this study was to design forest inventory methods for streams and riparian zones. An other objective was to use these models to describe three different streams and changes of the stand and site characteristics in the riparian zone at different distances from the stream. The final objective was to formulate guiding principles for riparian zone management. The study was conducted in 1997 in the county of Västerbotten in Northen Sweden. Data was collected by means of a complete inventory and sample p lo t inventory of the streams and riparian zones as weil as interpretation of aerial photos from 1954, 1963, 1975 and 1985. The study showed that since the 1960's, forest management has divided the riparian zones into segments of stands of different age groups. Large continuous areas of rnaturestands are not present today. In cutting classes thinning and final felling the volume of dead trees was greatest within 5 metres from the stream. The volume of dead trees found in cutting class thinning was30m3 per hectare and45m3 for final felling. The volume dead trees found in the stream or suspended over the stream was ten times larger in areas with silt sediments than in areas with more coarse textures. Volume of living trees and composition of the stand varied with the distance from the stream. The propotion ofbroad-leaved trees of total volume was largest nearest the stream. The propotion of Scots pine in cutting classes thinning and cleaning show ed a linear increase with increased distance from the stream. Field and ground layer vegetation close to the stream differed from that of the common forests. There is a potential to save broad-leaved trees in the riparian zone and thereby increase its share in future stands. An area dosest to the stream should be spared in order to retain as much shading of the stream as possible as well as securing a continuous productian of dead trees. The gross value (SEK/m3) was highest nearest the stream. The higher share of less valuable broad-leaved trees near the stream was counterbalanced with greater basal area weighted mean diameter of the trees near the stream. SLU/Dept. of Forest Resource Management 1998 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4464/ |
| spellingShingle | riparian vegetation Jonsson, Örjan Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten |
| title | Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten |
| title_full | Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten |
| title_fullStr | Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten |
| title_full_unstemmed | Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten |
| title_short | Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i Västerbotten |
| title_sort | trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog : en studie av tre bäckar i västerbotten |
| topic | riparian vegetation |