Vad tycker bilister om vägnära skogar : två enkätstudier
Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs typ som uppskattas...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2003
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570685854744576 |
|---|---|
| author | Hansson, Johan |
| author_browse | Hansson, Johan |
| author_facet | Hansson, Johan |
| author_sort | Hansson, Johan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet
med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät
undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs
typ som uppskattas mest av bilister.
I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första
enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades.
Den andra enkätundersökningen genomfördes genom att enkäter skickades ut via post.
Både faktorer på och vid vägen påverkar människans landskapsupplevelse. På vägen påverkar
färdsättet, riktningen och hastigheten upplevelsen. Trots att synen används till största delen är
upplevelsen inte enbart visuell. Synintrycket aktiverar all vår tidigare kunskap om landskapet
såsom minnen, dofter och ljud. Påverkande faktorer inne i en bil kan vara sällskapet, motor
ljud och samtalsämnen.
Den andra delen som påverkar trafikantens upplevelser är landskapets utseende. Det kan
karakteriseras av kriterierna förståelse/identitet, orienterbarhet samt variation/rytm.
Många människor har en positiv syn på naturen och landskapet. Vad som anses tilltalande
beror mycket på vilka preferenser betraktaren har. Vissa typer av landskap och beståndsdelar
är viktiga vid skapandet av ett estetiskt tilltalande landskap. Exempel kan vara variation,
landskap som påminner oss om vår historia, ljusa landskap som lövskogar samt vatten i alla
former, är inslag som upplevs positivt.
Vid beskrivning av ett landskap är det viktigt att förstå varför landskapet ser ut som det gör.
De landskapbildande faktorerna är natur- eller kulturskapade. Landskapsbilden representerar
vad naturen och människan tillsammans har åstadkommit. De naturskapade faktorerna är
geologiska processer, klimatologiska processer och biologiska processer. De kulturskapade
faktorerna är människans påverkan av landskapet.
Inom skogsbruket finns det ingen exakt formel för utformning av ett estetiskt tilltalande
skogslandskap. Dock finns det vissa saker man kan tänka på vid utformandet av skogsland
skapet. Dessa är form, visuell kraft, skala, diversitet, helhetskaraktär och platsens anda.
Genom målimiktad plantering och skötsel kan skogen längs vägar underlätta för trafikanter.
Skogen och enskilda träd kan ge optisk ledning, underlätta fart- och avståndsbedömning,
fungera som skydd mot vind och snö, minska bländning och motverka köldområden.
Enkätstudien visar att bilister föredrar åkermark och skogsmark framför stadsmiljö. De upp
skattar mest blandskog medan barrskog inte uppskattades p.g.a. dess mörka intryck. Bilister
vill ha god sikt vid bilkörning för att kunna upptäcka vilt i god tid.
Bilister uppskattar siktbefrämjande stråk tvärs mot vägar. Vissa är även positiva till att man
gallrar och röjer bort träd så att sikten mot sjöar och vattendrag förbättras eller upprätthålls.
En viss negativ inställning finns till avverkning av träd inom 50 meter från vägen. Andra
uppskattar gallring och slutavverkning vid väg , men med stor naturhänsyn och lämnande av
överståndare. En viss positiv inställning finns också för traditionellt skogsbruk vid väg.
De flesta har både favoritskogar och skogar som inte uppskattas. Det som karakteriserar
favoritskogama är att de ofta påminner om de skogar som fanns där man växte upp. Skogar som bilister inte uppskattar är de som är täta och går ända fram till vägbanan. Kalhyggen är
ett annat tillstånd som inte uppskattas av bilister.
De fyra målklasser som idag används passar till bestånd som har prioritet på produktion
och/eller naturvård. Naturvårdsmålet förstärks nedåt i klasserna. Ingen av klasserna är
anpassade till rekreationsmåL Därför vore det lämpligt att lägga till tre klasser som är avsedda
för rekreationsskogar som de vid bilväg. Klasserna skulle kunna se ut enligt följande:
• PGR-Pr oduktionsmål med gener ell r ekr eationshänsyn.
Produktionsmålet styr
skötseln. Generell rekreationshänsyn tas i form av bl a siktbefrämjning
• PFR-Pr oduktionsmål med förstär kt r ekr eationshänsyn.
Relationen mellan
produktion och miljövård styr skötseln. Vissa befintliga eller framtida rekreations
värden motiverar att produktionsmålet försenas.
• RS -Rekr eationsmål med skötsel.
Rekreationsmålet går före produktionsmålet All
skötsel som genomförs ska gynna rekreationsvärdet
|
| format | H1 |
| id | RepoSLU4458 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2003 |
| publishDateSort | 2003 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU44582012-07-04T12:00:18Z Vad tycker bilister om vägnära skogar : två enkätstudier What do car drivers think about forests close to roads : two questionnaires Hansson, Johan forests landscape Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs typ som uppskattas mest av bilister. I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades. Den andra enkätundersökningen genomfördes genom att enkäter skickades ut via post. Både faktorer på och vid vägen påverkar människans landskapsupplevelse. På vägen påverkar färdsättet, riktningen och hastigheten upplevelsen. Trots att synen används till största delen är upplevelsen inte enbart visuell. Synintrycket aktiverar all vår tidigare kunskap om landskapet såsom minnen, dofter och ljud. Påverkande faktorer inne i en bil kan vara sällskapet, motor ljud och samtalsämnen. Den andra delen som påverkar trafikantens upplevelser är landskapets utseende. Det kan karakteriseras av kriterierna förståelse/identitet, orienterbarhet samt variation/rytm. Många människor har en positiv syn på naturen och landskapet. Vad som anses tilltalande beror mycket på vilka preferenser betraktaren har. Vissa typer av landskap och beståndsdelar är viktiga vid skapandet av ett estetiskt tilltalande landskap. Exempel kan vara variation, landskap som påminner oss om vår historia, ljusa landskap som lövskogar samt vatten i alla former, är inslag som upplevs positivt. Vid beskrivning av ett landskap är det viktigt att förstå varför landskapet ser ut som det gör. De landskapbildande faktorerna är natur- eller kulturskapade. Landskapsbilden representerar vad naturen och människan tillsammans har åstadkommit. De naturskapade faktorerna är geologiska processer, klimatologiska processer och biologiska processer. De kulturskapade faktorerna är människans påverkan av landskapet. Inom skogsbruket finns det ingen exakt formel för utformning av ett estetiskt tilltalande skogslandskap. Dock finns det vissa saker man kan tänka på vid utformandet av skogsland skapet. Dessa är form, visuell kraft, skala, diversitet, helhetskaraktär och platsens anda. Genom målimiktad plantering och skötsel kan skogen längs vägar underlätta för trafikanter. Skogen och enskilda träd kan ge optisk ledning, underlätta fart- och avståndsbedömning, fungera som skydd mot vind och snö, minska bländning och motverka köldområden. Enkätstudien visar att bilister föredrar åkermark och skogsmark framför stadsmiljö. De upp skattar mest blandskog medan barrskog inte uppskattades p.g.a. dess mörka intryck. Bilister vill ha god sikt vid bilkörning för att kunna upptäcka vilt i god tid. Bilister uppskattar siktbefrämjande stråk tvärs mot vägar. Vissa är även positiva till att man gallrar och röjer bort träd så att sikten mot sjöar och vattendrag förbättras eller upprätthålls. En viss negativ inställning finns till avverkning av träd inom 50 meter från vägen. Andra uppskattar gallring och slutavverkning vid väg , men med stor naturhänsyn och lämnande av överståndare. En viss positiv inställning finns också för traditionellt skogsbruk vid väg. De flesta har både favoritskogar och skogar som inte uppskattas. Det som karakteriserar favoritskogama är att de ofta påminner om de skogar som fanns där man växte upp. Skogar som bilister inte uppskattar är de som är täta och går ända fram till vägbanan. Kalhyggen är ett annat tillstånd som inte uppskattas av bilister. De fyra målklasser som idag används passar till bestånd som har prioritet på produktion och/eller naturvård. Naturvårdsmålet förstärks nedåt i klasserna. Ingen av klasserna är anpassade till rekreationsmåL Därför vore det lämpligt att lägga till tre klasser som är avsedda för rekreationsskogar som de vid bilväg. Klasserna skulle kunna se ut enligt följande: • PGR-Pr oduktionsmål med gener ell r ekr eationshänsyn. Produktionsmålet styr skötseln. Generell rekreationshänsyn tas i form av bl a siktbefrämjning • PFR-Pr oduktionsmål med förstär kt r ekr eationshänsyn. Relationen mellan produktion och miljövård styr skötseln. Vissa befintliga eller framtida rekreations värden motiverar att produktionsmålet försenas. • RS -Rekr eationsmål med skötsel. Rekreationsmålet går före produktionsmålet All skötsel som genomförs ska gynna rekreationsvärdet This study has been accomplished through one literature research and two inquiry studies. The purpose of the literature research is to put together relevant information about the subject. The purpose of the inquiry studies has been to design an inquiry and get to know which type of landscape and forest drivers mostly appreciate. In the literature research has information about the landscape and its construction been put together. The first inquiry study was performed in the queue to Bilprovningen where ehosen persons were interviewed. The seeond inquiry study was performed through inquiries which were sent by mail. Both factors on and next to the road affect the human's experience of the landscape. On the road is the experience affected by the method of travel, direction and speed. Though sight primary is used is the experience not only visual. The impression of sight activates all our earher knowledge about the landscape such as memories, smells and sounds. Affecting factors inside a ear can be the company, the sound of the engine and subject of conversation. The other part, which affects the road users experiences, is the look of the landscape. The criteria understandinglidentity, orientation and variation/rhythm can characterize it. Many humans have a positive sight on nature and the landscape. What is expected to be attractive depends on which preferences the viewer has. Some types of landscapes and components are important when creating an aesthetical attractive landscape. Examples can be variation, landscapes that reminds us about our history, light landscapes with deciduous trees and water in different shapes are elements that are positively experienced. When describing a landscape it is important to understand why i t looks as it does. The factors that form a landscape are either created by nature or culture. The scenery of the landscape represents what nature and humans to gether have created. The factors created by nature are geological processes, climatologically processes and biological processes. The factors created by culture are the humans' affection of the landscape. There is no exact farmula within farestry how to create an aesthetical attractive forest land scape. Even though there are some things that are worth thinking about when shaping the forest landscape. These are form, visual force, scale, diversity, general characteristic and the spirit of the place. The forest next to roads can through targeted afforestation and silviculture make it easier for road users. The forest and single trees can give optical direction, make it easier for determination of speed and distance, work as protection against wind and snow, lower blinding and preventing cold areas. The inquiry study shows that road users prefer arable land and wooded ground rather than city environment. They appreciate most mixed forest while coniferous forest was not appreciated due to its dark impression. When driving, drivers wantgoodsight for detecting possible wild animals earlier. D1ivers appreciate passages across to the road in order to promate sight. Some are also posi tive to thinning trees in order to improve and maintain sight towards lakes and watercourses. There is a slightly negative attitude against clear-cutting trees within 50 ruetres from the road. Others appreciate thinning and clear-cutting next to the road, but with great consideration to nature and leaving of the overlay. There is a slightly positive attitude towards traditional silviculture next to the road. Most people have both favourite forests and forests that are not appreciated. The favourite forests are often characterized of that they remin d about the forests were we grown up. Forests that are not appreciated are those that have a high density and lie close to the road. Cutting areas are another condition that is not appreciated by the road users. The four objects that today are used suits to a forest, which has priority on productian and/or nature conservation. The nature object is intensified down the classes. None of the classes are suited to recreation object. Therefore is it suitable to arrange three classes that are intended for recreation forests like them next to the road. The classes could look as followed: • PGR-Pr oduction object with general recreation consideration. The productian object controls the silviculture. General recreation consideration like sight promotion is taken. • PIF-Pr oduction object with intensified recreation consideration. The relation between productian and conservation restrain the silviculture. Some current or future recreation values motivate that the productian object is delayed. • Recreation object with silviculture. The recreation object has higher priority than the productian object. All silviculture that is performed is supposed to favour the recreation value. SLU/Dept. of Forest Resource Management 2003 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4458/ |
| spellingShingle | forests landscape Hansson, Johan Vad tycker bilister om vägnära skogar : två enkätstudier |
| title | Vad tycker bilister om vägnära skogar
: två enkätstudier |
| title_full | Vad tycker bilister om vägnära skogar
: två enkätstudier |
| title_fullStr | Vad tycker bilister om vägnära skogar
: två enkätstudier |
| title_full_unstemmed | Vad tycker bilister om vägnära skogar
: två enkätstudier |
| title_short | Vad tycker bilister om vägnära skogar
: två enkätstudier |
| title_sort | vad tycker bilister om vägnära skogar
: två enkätstudier |
| topic | forests landscape |