| Sumario: | Älgstammen har stor betydelse för jägares rekreation, turism och som livsmedel. För att älgstammen ska vara en hållbar naturresurs i längden krävs en välfungerande reproduktion. Under hösten 2011 har reproduktionsorgan tillsammans med ytterligare material och data från 90 älghondjur samlats in från Fyringens älgtilldelningsområde i Jämtlands läns. Insamlingen gjordes under två perioder, tre veckor i september (5 - 24/9) samt från 10 oktober till början av november. Uppehållet gjordes under den 2-veckorsperiod, det så kallade ”brunstuppehållet”, (25/9 – 10/10) då jakt ej är tillåtet. Från hondjuren samlade jaktlagen könsorgan samt käkar för åldersbestämning. Jaktlagen bidrog också med information om slaktvikt. Syftet med studien var att undersöka äggstocksaktivitet och det statistiska sambandet med ålder och slaktvikt.
Olika delar av könsorganen (äggstockar, livmoder, cervix) och ev. embryon undersöktes med avseende på vikt, längd samt förekomst av specifika strukturer (gulkroppar, folliklar, gulkroppsärr och missbildningar). Skrapprov i cervix gjordes på vissa individer för undersökning av spermieförekomst. Kindtänder från käkhalvorna användes för att åldersbestämma djuren.
Resultatet visade att startdatumet för det, enligt lagstiftningen utsatta, jaktuppehållet för brunst var relativt väl anpassat. Ingen individ hade ovulerat innan jaktuppehållet, dvs i september. Av de hondjur som var skjutna i andra insamlingsperioden hade 88,9 % ovulerat (p<0.0001). Brunstperioden var dock ej slut när jakten startade igen i oktober. Detta är baserat på följande: Ett djur (2,8 %) bedömdes vara i brunst men hade ännu inte ovulerat i mitten av oktober. Dräktigheters utvecklingsstadium hos djur som sköts mellan den 29/10 och 6/11 indikerade att befruktning skett efter jaktstarten i oktober (7st, 87.5% dräktiga). Tre djur som skjutits den 14:e och 15:e oktober hade färska gulkroppar, endast någon dag gamla, och två av dessa hade riklig spermieförekomst i cervix, dvs de var nyligen betäckta. Av 24 djur med färsk gulkropp skjutna i andra perioden hade 20 (83 %) spermier i cervix eller var dräktiga, vilket visar att betäckningen inte tycktes störas i större omfattning av att jakten.
Det fanns inget signifikant samband (för få individer) mellan 1,5-åringarnas slaktvikt och könsmognad, baserat på om kvigorna hade ovulerat eller ej. Resultatet visade dock att slaktvikten var i medeltal ca 30 kg högre hos de 1,5-åringar som hade ovulerat än de som inte ovulerat. För djur >2,5-år fanns inget samband mellan slaktvikt och ovulation. Ett signifikant samband fanns dock mellan slaktvikt och multipel ovulation (två gulkroppar) för hondjur (både kvigor och kor) >2,5-år (p<0.01) där tyngre individer hade högre frekvens multipel ovulation än lättare individer. Inga älgar bedömdes ha brunstat om.
I materialet förekom specifika fall som indikerade på medfödd störning. Ett av hondjuren (3,5 år) hade en dubblering av höger livmoderhorn. En älgko hade en inaktiv vänster äggstock (partiell hypoplasi) men normal höger äggstock. En 3,5-årig kviga hade en två släta äggstockar med histologiskt onormal bild. I livmodern hos detta djur sågs både makroskopiskt och histologiskt onormalt förtjockade kärlväggar.
Älgens parningsperiod i Jämtland 2011 startade i slutet av september, dvs under jaktuppehållet men pågick sedan till minst mitten av oktober. Detta baserat på resultat i denna
5
studie, dvs fynd av brunstiga djur med mogen follikel men utan färsk gulkropp, spermier i cervix, färska gulkroppar och dräktigheter. Trots jakt under pågående brunst har en hög andel hondjur blivit betäckta och dräktiga. Enstaka individer har haft missbildningar i reproduktionsorganen, vissa av dessa har påverkat reproduktionen
|
|---|