| Sumario: | Att veta vilka sociala värden grönområden har är väsentligt för en hållbar stadsutveckling. En analys av sociala värden ur olika perspektiv ger en helhetsbild och den kan fungera som bra underlag för utvecklingsprocesser i ett samhälle där förtätning är tendensen som kännetecknar stadsutveckling. Hässleholm är ett intressant fall att studera. Den är en viktig kommunikationspunkt och en stad som växer inåt. Den är omgiven av uppskattade naturområden men grönområden finns också in i staden och dessa grönytor, som är viktiga för människor med begränsad rörlighet som t.ex. barn eller äldre, kan riskera att bebyggas. Syftet med studien är att skaffa mer kunskap om grönytornas betydelse för hållbar stadsutveckling och vilka sociala värden de grönområdena i Hässleholm har ur olika perspektiv, som kan fungera som underlag för förslag till utveckling av grönområden med sociala aspekter som utgångspunkt.
Litteraturstudien har gjorts främst för att koppla resultaten med teorin. För denna studie har en metod växt fram, med hjälp av olika inspirationskällor. Denna metod innehåller två olika delar: en inventering som fokuserar på förutsättningar som grönområdena ger för utevistelser och som kopplas med eget perspektiv och en metoddel som baseras på kvalitativa intervjuer, främst i form av gåturer, med representanter från förskolor, äldreboenden och olika föreningar och organisationer som brukar grönområden i staden. Dessutom har intervjuer med en strategisk samhällsplanerare, en kommunekolog och en fastighetsmäklare genomförts för att kunna få en djupare förståelse för grönområdenas betydelse i koppling till en hållbar utveckling av staden och kommunens arbetssätt i relation till gröna frågor.
Studien visar att det finns olika förutsättningar för utevistelser som kan kopplas till skötseln men också till olika gruppers behov och krav. Grönområdena värderas på olika sätt av olika brukare. Förskolebarn använder både parkområden och naturliknande områden, som ses som de bästa lekplatserna. Representanter från äldreboenden säger att de använder mycket de närliggande områdena för promenad. De har inte alltid tillgång till ett attraktivt grönområde i närheten, som skulle uppskattas. Föreningar och organisationer har en stark relation till grönområdet eller grönområdena som de använder, grönområde(n) som ses på ett väldigt speciellt sätt.
Förutom att studien kan användas som underlag för förslag till utveckling av grönområden ur socialt perspektiv kan denna användarundersökning vara en del av en mer medborgarorienterad planering och förvaltning på kommunal nivå, som är ett steg mot en hållbar stadsutveckling.
|
|---|