Förbättringspotential i avverkningsplanering
Denna studie undersöker möjligheterna att förbättra den avverkningsplaneringen hos ett stort svenskt skogsföretag. Studien avser i huvudsak den operativa planeringen men berör också delvis strategisk planering. Arbetet baseras på en fallstudie som är genomförd inom två distrikt på SCA skog AB,...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4402/ |
| Sumario: | Denna studie undersöker möjligheterna att förbättra den avverkningsplaneringen hos ett
stort svenskt skogsföretag. Studien avser i huvudsak den operativa planeringen men berör
också delvis strategisk planering. Arbetet baseras på en fallstudie som är genomförd inom
två distrikt på SCA skog AB, Jämtlands förvaltning och inkluderar fyra delar som är;
1. Att kartlägga avverkningar ett år bakåt i tiden och insamla olika variabler för att kunna
åskådliggöra hur verksamheten fortskridit under året.
2. Att med hjälp av framtaget data studera verksamheten och om möjligt konstruera en
alternativ plan och analysera de ekonomiska effekterna av möjliga förbättringar.
3. Utifrån del 1 och 2 söka lösningar eller metoder att arbeta efter för att åstadkomma
mera effektiva planer och när det är möjligt ge praktiska rekommendationer på
förbättringar.
4. Undersöka i vilken utsträckning som uppskattad volym i planer och det verkliga
utfallet skiljer sig och, om så är fallet, undersöka orsakerna till detta.
Resultaten visar att man med sparade data hos SCA kan kartlägga avverkningsaktiviteter
under ett år bakåt. Förflyttningar av avverkningsmaskiner, både i tid och rum är spårade.
Den alternativa planen som gjordes visade att det finns potential till att förbättra
planeringen så att förflyttningar av maskiner, och med det kostnaderna, minskar.
Resultatet visade att förbättringarna kunde nås på fyra olika vis.
1. Genom bättre kommunikation mellan produktionsledare som sköter den operativa
planeringen vilket leder till bättre urval från traktbanken när planerna etableras.
2. Utveckla verktyg som kan användas i det existerande systemet som underlättar urvalet
lämpliga avverkningstrakter från traktbanken.
3. Genom att expandera traktbanken ökar antalet avverkningstrakter att välja på från
traktbanken.
4. Genom att ändra kriterierna som avverkningstrakter väljs ut till traktbanken från
långsiktsplaneringen.
Resultatet visade också att de volymer som avverkades över året under ett år på ett SCA
distrikt stämde väl överens med vad som uppskattats från beståndsdata när planerna
upprättades. På individuella avverkningstrakter kunde däremot volymdifferenserna ibland
vara väldigt stora. En orsak till dessa skillnader kan vara att avverkningstrakter inte alltid
avverkas som det från början var planerat. Detta kan bero på flera olika saker som till
exempel hög decentralisation av beslut inom företaget. En annan orsak för dessa stora
volymdifferenser kan vara dåliga avgränsningar av bestånd. Det kan också bero på svåra
drivningspartier som påverkar det slutgiltiga resultatet.
|
|---|