Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
Produktionsfrågorna har ända från starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella källa för skoglig statistik utför. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar samt hur väl produktionsförmågan i skogama utnyttjas. Olika produk...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A1E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2012
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/4389/ |
| _version_ | 1855570675109986304 |
|---|---|
| author | Sundquist, Sture |
| author_browse | Sundquist, Sture |
| author_facet | Sundquist, Sture |
| author_sort | Sundquist, Sture |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Produktionsfrågorna har ända från starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som
Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella källa för skoglig statistik utför. Dess främsta syfte är
att beskriva tillstånd och förändringar samt hur väl produktionsförmågan i skogama utnyttjas.
Olika produktionsmått har under de senaste hundra åren utvecklats och prövats, varav en del
har kommit till användning inom Riksskogstaxeringens arbete.
Vid den stora förändringen av Riksskogstaxeringen som infördes 1983 tillkom nuvarande
mått på produktionsnivån. Detta produktionsindex skall uttrycka hur väl ståndorten utnyttjas
utifrån värdeproduktionen. I samband med förberedelserna inför det åttonde omdrevet som
skall starta 2003 pågår olika utvecklingsprojekt. Denna studie ingår som en del av projektet
RT-2000.
Syftet med denna pilotstudie är att utveckla och pröva ett nytt mått för produktionsförmågan.
Det mått som används är produktionsslutenhet (Ps) %.
Aktuell tillväxt
Produktionsslutenhet (Ps) %
= * 100
Referenstillväxt
En viktig förutsättning för att beräkna produktionsslutenheten är att det finns ett tillförlitligt
och bra referensmått för tillväxten. I denna studie prövas en metod att genom datorsimulering
erhålla en "optimal" referenstillväxt för barr-och barrblandskog inomJönköpings-och
Kronobergs län. Data till simuleringen har hämtats från HUG
IN s ungskogsinventering och
Riksskogstaxeringens permanenta provytor inom de undersökta länen. Totalt resulterade
datorsimuleringen i 144 produktionstabeller.
En tillämpning av Produktionsslutenhetsmåttet (Ps) har gjorts på 610 permanenta provytor (av
totalt 816 st.) inomJönköpings-och Kronobergs län. Resultatet från beräkningen av Ps%
tyder på ett förhållandevis hög produktionsnivå inom de undersökta länen. Medeltalet för
produktionsslutenheten för åren 1996-2000 skattades till 75,7 %.
Resultatet från datorsimuleringens produktionstabeller har jämförts mot andra
produktionsstudier och data från Riksskogstaxeringens "bättre hälften" skog. Jämförelsen
tyder på en låg referenstillväxt för granskog och svårigheter vid tillämpningen av
referenstillväxten för barrblandskogen. Detta kan ha påverkat vissa av resultaten vid
beräkning av Produktionsslutenheten (Ps % ). Vidare studier behövs rörande referenstillväxten
innan det nya måttet kan användas.
Produktionsslutenhetsmåttet behöver också kompletteras med andra slutenhets-och
kvalitetsmått innan det kan ersätta det produktionsindex som i dag används inom
Riks
skogstaxeringen.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU4389 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU43892012-06-29T11:31:46Z https://stud.epsilon.slu.se/4389/ Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen Sundquist, Sture Forestry production Produktionsfrågorna har ända från starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella källa för skoglig statistik utför. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar samt hur väl produktionsförmågan i skogama utnyttjas. Olika produktionsmått har under de senaste hundra åren utvecklats och prövats, varav en del har kommit till användning inom Riksskogstaxeringens arbete. Vid den stora förändringen av Riksskogstaxeringen som infördes 1983 tillkom nuvarande mått på produktionsnivån. Detta produktionsindex skall uttrycka hur väl ståndorten utnyttjas utifrån värdeproduktionen. I samband med förberedelserna inför det åttonde omdrevet som skall starta 2003 pågår olika utvecklingsprojekt. Denna studie ingår som en del av projektet RT-2000. Syftet med denna pilotstudie är att utveckla och pröva ett nytt mått för produktionsförmågan. Det mått som används är produktionsslutenhet (Ps) %. Aktuell tillväxt Produktionsslutenhet (Ps) % = * 100 Referenstillväxt En viktig förutsättning för att beräkna produktionsslutenheten är att det finns ett tillförlitligt och bra referensmått för tillväxten. I denna studie prövas en metod att genom datorsimulering erhålla en "optimal" referenstillväxt för barr-och barrblandskog inomJönköpings-och Kronobergs län. Data till simuleringen har hämtats från HUG IN s ungskogsinventering och Riksskogstaxeringens permanenta provytor inom de undersökta länen. Totalt resulterade datorsimuleringen i 144 produktionstabeller. En tillämpning av Produktionsslutenhetsmåttet (Ps) har gjorts på 610 permanenta provytor (av totalt 816 st.) inomJönköpings-och Kronobergs län. Resultatet från beräkningen av Ps% tyder på ett förhållandevis hög produktionsnivå inom de undersökta länen. Medeltalet för produktionsslutenheten för åren 1996-2000 skattades till 75,7 %. Resultatet från datorsimuleringens produktionstabeller har jämförts mot andra produktionsstudier och data från Riksskogstaxeringens "bättre hälften" skog. Jämförelsen tyder på en låg referenstillväxt för granskog och svårigheter vid tillämpningen av referenstillväxten för barrblandskogen. Detta kan ha påverkat vissa av resultaten vid beräkning av Produktionsslutenheten (Ps % ). Vidare studier behövs rörande referenstillväxten innan det nya måttet kan användas. Produktionsslutenhetsmåttet behöver också kompletteras med andra slutenhets-och kvalitetsmått innan det kan ersätta det produktionsindex som i dag används inom Riks skogstaxeringen. The Swedish National Forest Inventory (the Swedish NFI) has produced most of the forest statistics in Sweden since 1923. The main objective is to provide information about the state and changes of Swedish forests. Traditionall y, the focus has been on the yield of timber but now biodiversity is of equal dignity. Several productian functions have been developed and evaluated during the years. The present estimator of production, "the productian level", was introduced in the Swedish NFI in 1983. The productian level is expressedas an index based on howgoodthe timber productian capacity of the si te is utilised campared to the natural highest possible productian ability. The Swedish NFI will be revised until2003 when the 8th version begins. The development and improvement is performed asanongoing project, RT-2000. The present study is sub project to RT-2000 with the main objective to develop and validate a new growth measure. This new measure, "the production-density", (Ps), [%] is defined as Ps = current growth x 100 reference growth Where the current growth is the growth of today and the reference growth is a predetermined reference growth. The "optimal" reference growth for coniferous (mainly Pinus sylvestris or Picea abies) and mixed coniferous forests (mainly Pinus sylvestris and Picea abies) was developed by a simulation model. The result of this simulation was 144 yield tables for the counties of Jönköping and Kronoberg. The data used was obtained from "the young stands of HUGIN" (Elfving, 1982) and from permanent plots (years 1996-2000) in the Swedish NFI. The productian density, Ps, was applied on 610 permanent plots. The Ps[%] was relatively high in the counties and the mean Ps of years 1996-2000 was estimated to 75.7%. The results from this study were campared three other Swedish growth measures and to "the better half growth measure" (Bladh and Janz, 1974), a former growth measure of the Swedish NFI. The results from this comparison showed a low reference growth for spruce. Another result was that it was difficult to apply the reference growth on mixed coniferous forests. This might have had an influence on the calculations of the Ps. The study shows that the productian density can be a useful tool for the Swedish NFI. The main conclusion is that more research is needed before the measure can be fully applied in practice. 2012-06-26 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4389/1/sundquist_s_120403.pdf Sundquist, Sture, 2002. Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen . Second cycle, A1E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Resource Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-260.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1311 swe |
| spellingShingle | Forestry production Sundquist, Sture Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen |
| title | Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
|
| title_full | Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
|
| title_fullStr | Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
|
| title_full_unstemmed | Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
|
| title_short | Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
|
| title_sort | utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för riksskogstaxeringen |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4389/ https://stud.epsilon.slu.se/4389/ |