Styrning av kundanpassade timmerflöden
För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid st...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4388/ |
| _version_ | 1855570674930679808 |
|---|---|
| author | Staland, Jakob |
| author_browse | Staland, Jakob |
| author_facet | Staland, Jakob |
| author_sort | Staland, Jakob |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form
av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som
ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt
Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg.
Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas
med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas
möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor
traktbanken är?
Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och
postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande
efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor
( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier. Efterfrågescenarierna simulerar
ökad efterfrågan på: gran, tall, specialdimensioner samt ingen förändrad efterfrågan. Allt
material i studien kommer från AB Forssjö Bruk i Forssjö, nära Katrineholm.
Studien av prognosens noggrannhet i termer av fördelningsgrad visade att det finns
problem förenade med att göra objektsvisa prognoser på utfall vid avverkning.
Fördelningsgraden anger, förenklat uttryckt, hur väl två stocknotor stämmer överens Vid
jämförelse av fördelningen mellan ett virkesparti vid prognos och sedan vid inmätning
och postning var fördelningsgraden i medeltal 48
% för tall och 53
% för gran.
Fördelningsgraden mellan skördare och postning är för gran lika rättvisande som
fördelningsgraden mellan inmätning och postning. Fördelningsgraden mellan inmätning
och postning 88 %för tall och 80% för gran. I andra studier har fördelningsgrader på 90
% erhållits mellan prognos och inmätning.
Studien visar att möjligheterna att kunna hantera en skiftande efterfrågan ökar med en
större traktbank. En liten traktbank kan vara tillräckligt, men då ställs högre krav på
förmåga att förutse efterfrågan samt ett noggrannare val av objekt till traktbanken. En stor
traktbank ger större valfrihet och har således ett värde.
Om inte önskestocknotan och traktbanken har en liknande trädslagssammansättning
minskar möjligheterna att leverera en liten avvikelse för flera olika scenarier.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU4388 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU43882012-06-29T11:16:12Z https://stud.epsilon.slu.se/4388/ Styrning av kundanpassade timmerflöden Staland, Jakob Forestry production För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier. Efterfrågescenarierna simulerar ökad efterfrågan på: gran, tall, specialdimensioner samt ingen förändrad efterfrågan. Allt material i studien kommer från AB Forssjö Bruk i Forssjö, nära Katrineholm. Studien av prognosens noggrannhet i termer av fördelningsgrad visade att det finns problem förenade med att göra objektsvisa prognoser på utfall vid avverkning. Fördelningsgraden anger, förenklat uttryckt, hur väl två stocknotor stämmer överens Vid jämförelse av fördelningen mellan ett virkesparti vid prognos och sedan vid inmätning och postning var fördelningsgraden i medeltal 48 % för tall och 53 % för gran. Fördelningsgraden mellan skördare och postning är för gran lika rättvisande som fördelningsgraden mellan inmätning och postning. Fördelningsgraden mellan inmätning och postning 88 %för tall och 80% för gran. I andra studier har fördelningsgrader på 90 % erhållits mellan prognos och inmätning. Studien visar att möjligheterna att kunna hantera en skiftande efterfrågan ökar med en större traktbank. En liten traktbank kan vara tillräckligt, men då ställs högre krav på förmåga att förutse efterfrågan samt ett noggrannare val av objekt till traktbanken. En stor traktbank ger större valfrihet och har således ett värde. Om inte önskestocknotan och traktbanken har en liknande trädslagssammansättning minskar möjligheterna att leverera en liten avvikelse för flera olika scenarier. In order to direct our harvesting operations, we need information about the forests that we are operating in. One way of getting information about our forests is to make computerized bucking simulations that will provide information of how the length, diameter and quality will be distributed in a stand. Computerized bucking simulations ma y therefore be a useful tool for directing the flo w of timber from the forests to the sawmill. The aim of the study was to answer the following questions: What is the accuracy of the prognosis that we can expect if using the computerized bucking simulation tool Aptan, designed by the Farestry Research Institute of Sweden, in practical use? How are the possibilities to direct our customer-oriented flow of timber from the forests to the sawmills affected by the size of the register of harvesting tracts? The study was conducted by camparing the conformity between log tallies from the prognosis, log tallies from the harvester, log tallies from the sawmilllog measurements and log tallies from the sawmill productian planning log measurements. The variation in customer demands was simulated by creating different demand log tallies for four different demand scenarios: increased demand of spruce timber, increased demand of pine timber, increased demand for special dimension timber and finally no change in demand. All data in the study originates from AB Forssjö Bruk in Forssjö, close to Katrineholm, central Sweden. The following conclusions were made: • There are problems associated with computerized bucking simulations on log tall y lev el. • The conformity between the prognosis log tall y and the sawmilllog tall y was in average 48 % for pine and 53 % for spruce. The conformity between harvester log tall y and sawmilllog tally was in average 81 %for pine and 82% for spruce. • The possibilities to meet a change in customer demand increases with a larger register of harvesting tracts. A small register of harvesting tracts might be sufficient, but it is then more important to be able to prediet the customer demand. The composition of the register of harvesting tracts becomes more important if the register of harvesting tract is small. A large register of harvesting tracts gives more options and is therefore valuable. • The study also indicates that the possibilities to satisfy the demand tall y with any given register of harvesting tracts requires about the same tree species composition in the demand log tall y and register of harvesting tracts. 2012-06-26 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4388/1/staland_j_120403.pdf Staland, Jakob, 2001. Styrning av kundanpassade timmerflöden : inverkan av traktbankens storlek och utbytesprognosens tillförlitlighet. Second cycle, A1E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Resource Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-260.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1310 swe |
| spellingShingle | Forestry production Staland, Jakob Styrning av kundanpassade timmerflöden |
| title | Styrning av kundanpassade timmerflöden |
| title_full | Styrning av kundanpassade timmerflöden |
| title_fullStr | Styrning av kundanpassade timmerflöden |
| title_full_unstemmed | Styrning av kundanpassade timmerflöden |
| title_short | Styrning av kundanpassade timmerflöden |
| title_sort | styrning av kundanpassade timmerflöden |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4388/ https://stud.epsilon.slu.se/4388/ |