Skattning av ålder och andra beståndsvariabler
Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca 680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin strument. Därefter görs e...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4356/ |
| Sumario: | Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca
680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i
tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin
strument. Därefter görs en subjektiv fåttkontroll av samtliga bestånd äldre än 30 år och slutli
gen en objektiv kontrolltaxering av 2-5% av antalet bestånd. En nyindelning av detta slag är
mycket kostsam och tidsödande. Samtidigt som man önskar hålla nere kostnader och tidsåt
gång är det även av stor vikt att de erhållna skattningarna uppfyller de precisionskrav man
ställer.
I detta examensarbete studeras olika möjligheter för MoDo att effektivisera inventeringsförfa
randet Störst vikt har lagts vid studier av möjligheterna att vid fåttkontrollen skatta bestånds
åldern med funktioner istället för genom borrning. För att kunna avgöra om någon variabel
bestäms med så pass hög precision vid förtolkningen att den ej behöver skattas vid fältkon
trollenjämfördes slumpmässiga och systematiska fel hos data från de båda inventeringsfa
serna. Dessutom studerades förutsättningarna för att öka precisionen genom att ur förtolkade
och fältkontrollerade värden bilda kombinationsestimat
Resultaten visar att precisionen vid åldersbestämning med funktioner totalt sett är likvärdig
med den precision man idag erhåller vid fältkontrollen. Nackdelen med funktionerna är att
dessa uppvisar en tydlig dragning mot mitten, d v s överskattning av låga sanna åldrar och
underskattning av höga. Att höga åldrar underskattas är av mindre betydelse. Viktigare är att
kunna skatta åldern hos de yngre bestånden med hög precision, vilket fåttkontrollen men ej
funktionerna gör. Åldersbestämning med funktioner medför bl a en åldersklassfördelning med
en koncentration av bestånd till de mellersta åldersklasserna samt att tillväxten underskattas.
Dessa konsekvenser är ett resultat av funktionernas dragning mot mitten.
De största skillnaderna mellan verklig och predikterad ålder erhölls för de äldsta bestånden.
Genom att stryka de äldre bestånden ur materialet och istället borra dessa, skulle en bättre an
passning till de yngsta bestånden erhållas. Ett alternativ vore att ta fram skilda funktioner för
äldre och yngre bestånd eller att införa en dummy-variabel med värdet noll och ett för bestånd
yngre respektive äldre än exempelvis 100 år. Nackdelen med dessa förfaringssätt är att borr
ning i många fall krävs för att kunna avgöra om ett visst bestånd ligger över eller under den
åldersgräns man fastställt.
Studien av slumpmässiga och systematiska fel visar att kvaliteten i förtolkningens skattningar
överlag är klart sämre än fältkontrollens. En förbättring av precisionen i flygbildstolkade vär
den skulle säkerligen erhållas om uppdelning på enskilda flygbildstolkare gjordes. Om vissa
bildtolkare tenderar att överskatta medan andra underskattar sanna värden kommer en stor del
av dessa systematiska fel att klassas som slumpmässiga då skilda bildtolkares värden slås
samman. I denna studie överskattas med andra ord slumpfelen medan de systematiska felen
underskattas.
För att på ett riktigt sätt kunna avgöra om funktioner ska användas vid åldersbestämning och
om fältkontroll av någon variabel bör utelämnas krävs en ingående kostnadsanalys. Härvid
måste vinsten i form av sänkta inventeringskostnader ställas i relation till kostnaden för precisionsförsämringen. Kostnaden för försämringen i precision utgörs av förväntad förlust till
följd av att felaktiga beslut fattas.
För att effektiva kombinationsestimat ska kunna bildas krävs att de ingående datakällomas
varianser är ungefår lika stora. Dessutom bör korrelationen mellan datakällornas slumpfel vara
låg. Då studien av slumpmässiga och systematiska fel visade att precisionen i förtolkningens
värden var betydlig sämre än fåltkontrollens, var förutsättningarna för att erhålla goda kombi
nationsestimat små. Dessutom är skattningarna från de båda inventeringsfaserna ej oberoende
i och med att man vid fältkontrollen har med sig förtolkade värden på samtliga variabler utom
medelålder och ståndortsindex. Eftersom förrättningsmännen ofta väger in resultaten av för
tolkningen i sina skattningar används redan idag en informell form av kombinationsestimat
För flertalet variabler visade det sig även att förtjänsten av att bilda kombinationsestimat var
marginell. Bäst resultat erhölls för medelålder och ståndortsindex vilka också var de variabler
som uppvisade lägst slumpfelskorrelation. Detta är säkerligen ett resultat av att fältkontrollens
förrättningsmän ej har med sig förtolkade värden på dessa variabler. En möjlighet att erhålla
bättre kombinationsestimat kan därför vara att ej låta förrättningsmännen ha tillgång till för
tolkade värden. Det är dock tänkbart att dagens informella kombinationsestimat är de bästa.
|
|---|