Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser
Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4348/ |
| _version_ | 1855570668859424768 |
|---|---|
| author | Sjöberg, Josef |
| author_browse | Sjöberg, Josef |
| author_facet | Sjöberg, Josef |
| author_sort | Sjöberg, Josef |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Möten
mellan
människor,
grupper,
idéer
och
intressen
är
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
är
dessutom
en
förutsättning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmåga,
upprättandet
och
upprätthållandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stärkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
Därför
är
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvärt.
Det
är
emellertid
så
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
åt
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsättningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprätthålls.
Föreliggande
mastersuppsats
är
skriven
inom
ramarna
för
programet
Hållbar
Stadsutveckling
–
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
–
och
utgår
från
denna
konstruktiva
kritik
av
användningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgår
uppsatsen
från
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinär
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
från
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
på
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
är
strukturerad
utifrån
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlägga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förståelse
för
mötande
och
dess
förhållande
till
sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
Kartläggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
på
mötande.
Denna
modell
är
avsedd
att
etablera
en
förståelse
för
mötandet
och
dess
förutsättningar
som
ett
socio-‐tempo-‐materiellt
komplex
som
bör
närmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgår
från
ett
perspektiv
på
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsättningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
påvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehåller
uppsatsen
också
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
på
mötesplatser
för
socialt
hållbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
Rosengård.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjänstemän
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
på
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nämnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
självorganisation.
Fallstudien
blottlägger
också
ett
antal
likheter;
mer
allmänt
hållna
kvaliteter
som
utmärker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
på
dessa
är
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelägenhet
som
utgångspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frågeställningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
Sådana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belägga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
härledda
från
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU4348 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU43482012-06-26T05:11:31Z https://stud.epsilon.slu.se/4348/ Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser Sjöberg, Josef Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling – ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola – och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-‐tempo-‐materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper. Different kinds of encounters between individuals, groups and ideas are integral parts of city life, and vital to a socialy sustainable urban development with respect to the renegotiation of confining prejudice, and the creation and maintenance of urbanity, social capital, community and collaborative capacity. However, a planning discourse that does not acknowledge the complexity in these encounters, and the differences in preconditions and possible outcomes, is potentially ineffective or even counterproductive. This master’s thesis in landscape planning and sustainable urban development aims at initating and developing a qualitative and nuanced discussion on urban encounters and meeting-‐places. It is primarily based on an explorative, transdisciplinary and extensive litteraty review on the theme, with contributions ranging from a variety of academic disciplines such as social psychology, human and cultural geography, architectural theory and political science. The discussion is structured in three parts, based on separate dimensions of analysis: relations, space and time. Through these perspectives, we identify different aspects of encounters, and qualities of meeting-‐places. Finally, these aspects are synthesized in a model wihch regards the process of encountering as a socio-‐ tempo-‐material complex. The synthesized aspects are organized in three new categories: the preconditions of encounters, the nuances of encounters, and the possible effects of encounters. As a way of illustrating and testing these ideas, the thesis also deals with a specific case: community gardening in the urban disctrict of Rosengård in Malmö, southern Sweden. The case is considered heterogeneous but paradigmatic with regard to planning practice and the sustainable urban development discourse. The study is based on participatory observations and interviews with community gardeners as well as officials. The case study reveals interesting differences between the observed community gardens, such as variations in the degree of interaction, and different levels of self-‐organization, which might have different social effects. This illustrates that a nuanced, typological discussion on the subject is imperative. The study also shines a light on some common properties of community gardens as meeting-‐places, such as the creation of common identity, the community gardeners’ abilty to affect the urban landscape and the urban community garden as a common venture and a basis for co-‐ operation. 2012-06-21 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4348/1/sjoberg_j_120611_2.pdf Sjöberg, Josef, 2012. Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i Rosengård, Malmö. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1260 swe |
| spellingShingle | Sjöberg, Josef Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| title | Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| title_full | Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| title_fullStr | Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| title_full_unstemmed | Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| title_short | Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| title_sort | om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4348/ https://stud.epsilon.slu.se/4348/ |