Barns utomhuslek
Barn som växer upp i stadsmiljöer är hänvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se väldigt olika ut. Från ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tänkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar på många fördelar...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2012
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/4335/ |
| Summary: | Barn som växer upp i stadsmiljöer är hänvisade till stadens parklekar och
lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se väldigt olika ut.
Från ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tänkta funktioner,
till ett mer naturlikt. Forskning visar på många fördelar med att låta lekmiljön
präglas av ett mer naturlikt formspråk kopplat till barnens utveckling. Trots den
väletablerade uppfattningen om att leken är värdefull för barnen präglas många
lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning
begränsar utloppet för de vidlyftigare lekarna.
Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebär
ibland att formge platser för barn. Det är av den anledningen viktigt att förstå
barnens behov och betydelsen av att utforma platser så de passar dem så bra som
möjligt.
Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State
University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt
engagemang i att stärka kopplingen mellan barn och natur. Han har författat
artikeln Outdoor Settings for Playing and Learning, en guide som kan användas
vid anläggande eller upprustande av utomhusmiljöer på skolgårdar. Artikeln
syftar till att skapa en mångsidig utomhusmiljö och en ökad förståelse hos barnen
för naturliga kretslopp. I det här arbetet undersöktes guidens användbarhet och
relevans som inventeringsunderlag i en svensk parklek. Eftersom den är
formulerad till att användas på skolgårdar var det intressant att studera dess
giltighet på en annan typ av lekmiljö. Artikeln omfattar 24 sidor och omarbetades
till en checklista för att vara lättöverskådlig vid observationer.
Checklistans relevans undersöktes genom en kvalitativ fallstudie bestående
av litteraturstudier, samtal och fältobservationer på en parklek. Litteraturen
behandlade barns lek och den påverkan utomhusmiljön har på leken. Samtalen
och observationerna gjordes för att undersöka om checklistans formulering var
lätt att förstå och använda. Genom jämförelser av resultaten ifrågasattes
underlaget. Studien visar på ett relevant och lättanvänt inventeringsunderlag men
även dess begränsningar. Checklistan behandlar endast fysiska aspekter i en
lekmiljö och bör därför ses som ett kompletterande underlag vilken ger en god
bild av befintliga styrkor och svagheter kopplade till lek på en undersökt plats.
Det är ett underlag som på ett enkelt sätt och på goda grunder lyfter aspekter som
är viktiga för barnen ur ett lekperspektiv och visar på att prefabricerad utrustning
kan användas om det görs i nära kontakt med naturliga omgivningar. |
|---|