Studie av kulturmiljöprogram i tre expansionskommuner nära Stockholm med fokus på landskapet som en helhet
Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmil...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur
kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De
kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de
väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, är belägna nära Stockholm
och har en hög befolkningstillväxt.
I metoden ingår litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska
landskapskonventionen är en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan
litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet. Platsbesök utförs för att sätta
litteraturen i ett sammanhang och för att få en egen förståelse för kulturmiljöerna i
kommunerna. För att ta del i själva processen med framtagandet av
kulturmiljöprogrammen kontaktas insatta parter i respektive kommun.
Arbetet visar att det är kommunen själva som bestämmer över mycket av innehållet i
kulturmiljöprogrammen vilket bidrar till att de olika kommunernas program skiljer sig åt
på många sätt, inte minst i sättet de beskriver och värderar landskapet. Skillnaden
mellan programmen beror även på att kommunernas karaktär och geografiska placering
i landskapet varierar. Resultatet visar även att den del av den kommunala
organisationen som har valt att ta fram programmet spelar en stor roll i vilket fokus olika
delar av kulturmiljön fick. En annan anledning kan vara hur landskapet betraktas. Det
här arbetet definierar landskapet som en helhet där naturliga och mänskliga processer
inte går att skilja ifrån varandra även om utgångspunkten är de kulturella aspekterna.
Landskapet anses också ha ett egenvärde och ska inte behandlas som en kuliss för mer
framträdande objekt. Arbetet visar att de tre kulturmiljöprogrammen beskriver och
värderar landskapet i sin helhet i olika hög grad och på olika sätt.
Examensarbetet avslutas med ett förslag på hur ett kulturmiljöprogram med fokus på
landskapet kan utformas med bakgrund från de tre kulturmiljöprogrammen. Exempelvis
anses en indelning i geografiskt sammanhållna landskapsavsnitt fördelaktig av den
anledningen att det motverkar uppsplittring av landskapet. Ett beskrivning- och
värderingssystem som behandlar både naturliga och mänskliga processer likaså. |
|---|