Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt
Kastrering av smågris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med 2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra från 2018 under förutsättni...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570654479253504 |
|---|---|
| author | Rosberg, Pernilla |
| author_browse | Rosberg, Pernilla |
| author_facet | Rosberg, Pernilla |
| author_sort | Rosberg, Pernilla |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kastrering av smågris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första
levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med
2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra
från 2018 under förutsättning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ
till dagens kastrering är således ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta är
immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent
hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hämnar testikelns funktion och
minskar bildning av galtluktsämnena androstenon, skatol och indol.
Denna litteraturstudie är inriktad på hur immunokastrering påverkar grisarna ur
produktionssynpunkt med fokus på kött- och fetthalt, beteende, foderåtgång och andra
problem som diskuteras kring den praktiska tillämpningen av immunokastrering på gris i
Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lägre fetthalt och
mindre foderåtgång än kirurgiskt kastrerade grisar. Immunokastrering sänker även effektivt
halten av galtluktsämnen och har således fullgod effekt mot galtlukt. Beteendemässigt har
immunokastrerade grisar en lägre frekvens av sexuellt och aggressivt beteende än okastrerade
galtar och det är inte några större problem med att hålla immunokastrerade grisar i grupp än
kirurgiskt kastrerade grisar. De bättre slaktkroppsegenskaperna och den minskade
foderåtgången väger till stod del upp för den högre kostnaden som immunokastrering medför.
Jag drar slutsatsen att immunokastrering är ett bra alternativ till kirurgisk kastrering och har
många fördelar både ur produktionssynpunkt och ur djurvälfärdsynpunkt då det inte innebär
något invasivt ingrepp. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4263 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU42632012-06-05T08:02:11Z Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt Performance of immunocastrated pigs out of a production point of view Rosberg, Pernilla immunokastrering kastrering Improvac gris galtlukt kötthalt androstenon Kastrering av smågris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med 2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra från 2018 under förutsättning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ till dagens kastrering är således ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta är immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hämnar testikelns funktion och minskar bildning av galtluktsämnena androstenon, skatol och indol. Denna litteraturstudie är inriktad på hur immunokastrering påverkar grisarna ur produktionssynpunkt med fokus på kött- och fetthalt, beteende, foderåtgång och andra problem som diskuteras kring den praktiska tillämpningen av immunokastrering på gris i Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lägre fetthalt och mindre foderåtgång än kirurgiskt kastrerade grisar. Immunokastrering sänker även effektivt halten av galtluktsämnen och har således fullgod effekt mot galtlukt. Beteendemässigt har immunokastrerade grisar en lägre frekvens av sexuellt och aggressivt beteende än okastrerade galtar och det är inte några större problem med att hålla immunokastrerade grisar i grupp än kirurgiskt kastrerade grisar. De bättre slaktkroppsegenskaperna och den minskade foderåtgången väger till stod del upp för den högre kostnaden som immunokastrering medför. Jag drar slutsatsen att immunokastrering är ett bra alternativ till kirurgisk kastrering och har många fördelar både ur produktionssynpunkt och ur djurvälfärdsynpunkt då det inte innebär något invasivt ingrepp. Castration of male pigs in Sweden is done during the piglets first week in life and without pain relief. This is a process that is done to avoid boar taint in meat from male pigs. The European Union has suggested that from 2012 all castration on pigs without pain relief should stop and that from 2018 all surgical castration should stop, under condition that some practical problems have to be solved until then. Alternatives to today’s methods are therefore a current question that needs to be solved. One of different available alternatives is immunocastration. Immunocastration is done by vaccination against an endogenous hormone, GnRH (Gonadotropin releasing hormone). This will inhibit testicular function and decrease the levels of the boar taint compounds androstenone, skatol and indol. This literature study is focused on how immunocastration affects the pigs out of a production point of view, how it affects meat and fat content, behaviour, feed intake and other problems that are discussed about the practical appliance of immunocastration in Sweden. Immunocastrated pigs have a lower feed intake and at slaughter a higher meat content and lower fat content than surgical castrated pigs. Immunocastration also efficiently decreases the levels of boar taint compounds and has therefore a sufficient effect on prohibiting boar taint. Immunocastrated pigs also show a lower frequency of sexual and aggressive behaviour than intact male pigs and show no problems when being held in a group compared to surgical castrated pigs. The better quality at slaughter and the lower feed costs compensates for the higher cost of immunocastration. Hence, I conclude that immunocastration is a good alternative to today’s method of castrating pigs both out of a production point of view and also when considering animal welfare since it is less painful for the pig. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4263/ |
| spellingShingle | immunokastrering kastrering Improvac gris galtlukt kötthalt androstenon Rosberg, Pernilla Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| title | Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| title_full | Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| title_fullStr | Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| title_full_unstemmed | Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| title_short | Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| title_sort | immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt |
| topic | immunokastrering kastrering Improvac gris galtlukt kötthalt androstenon |