Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik

Precis som människans allergiska astma beror kattastma på en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvägarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnos...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Maxon, Oskar
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2012
Materias:
_version_ 1855570644885831680
author Maxon, Oskar
author_browse Maxon, Oskar
author_facet Maxon, Oskar
author_sort Maxon, Oskar
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Precis som människans allergiska astma beror kattastma på en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvägarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnostik försvåras av att mycket om sjukdomen är dåligt beskrivet. Eosinofiler i luftvägarna är en av de parametrar som används mest i forskningen, trots att det idag inte finns några fastslagna referensvärden för friska och sjuka individer. Oklarheter om eosinofilvärdet är den största bristen i dagens forskning och diagnostik och är den parameter man bör lägga mest fokus på i framtiden. Astma behandlas normalt med fokus på symptomen genom systemisk administration av glukokortikoider. Glukokortikoiderna ges i så låg dos som möjligt som fortfarande lindrar symptomen. Forskningen har dock visat att i 70% av fallen kvarstår subklinisk inflammation. Man bör istället ge lokal administrering av glukokortikoider via inhalation i högre dos för att både undvika biverkningar och ge fullgod behandling. Forskningen koncentreras idag på möjliga nya behandlingsmetoder så som hypersensibilisering (ASIT/RIT) och nya antiinflammatoriska substanser, samt på nya diagnostiska markörer så som F2-isoprostane, Matrix metalloproteinase-9 (MMP-9) och Surfactant protein D (SP-D). Dessa substanser har potential för användning som markörer på inflammation i nedre luftvägarna men avhjälper inte dagens stora problem med att differentiera astma från kronisk bronkit. Kattastma kan induceras för användning i forskingsyfte. Även hund kan användas som modell för astma men drabbas normalt inte spontant trots att det finns mycket likheter mellan hund och katt och de lever i samma miljö. Vidare jämförelse mellan de två arterna kan ge nya angreppsvinklar för astmaforskningen och bör ges uppmärksamhet i framtiden.
format M2
id RepoSLU4202
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2012
publishDateSort 2012
publisher SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
publisherStr SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
record_format eprints
spelling RepoSLU42022012-05-16T10:37:55Z Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik Asthma in cats : etiology, patophysiology and diagnotics Maxon, Oskar katt astma etiologi diagnostik eosinofil inflammation broncheoalveolar lavage glukokortikoider jämförelse med hund diagnostiska markörer Precis som människans allergiska astma beror kattastma på en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvägarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnostik försvåras av att mycket om sjukdomen är dåligt beskrivet. Eosinofiler i luftvägarna är en av de parametrar som används mest i forskningen, trots att det idag inte finns några fastslagna referensvärden för friska och sjuka individer. Oklarheter om eosinofilvärdet är den största bristen i dagens forskning och diagnostik och är den parameter man bör lägga mest fokus på i framtiden. Astma behandlas normalt med fokus på symptomen genom systemisk administration av glukokortikoider. Glukokortikoiderna ges i så låg dos som möjligt som fortfarande lindrar symptomen. Forskningen har dock visat att i 70% av fallen kvarstår subklinisk inflammation. Man bör istället ge lokal administrering av glukokortikoider via inhalation i högre dos för att både undvika biverkningar och ge fullgod behandling. Forskningen koncentreras idag på möjliga nya behandlingsmetoder så som hypersensibilisering (ASIT/RIT) och nya antiinflammatoriska substanser, samt på nya diagnostiska markörer så som F2-isoprostane, Matrix metalloproteinase-9 (MMP-9) och Surfactant protein D (SP-D). Dessa substanser har potential för användning som markörer på inflammation i nedre luftvägarna men avhjälper inte dagens stora problem med att differentiera astma från kronisk bronkit. Kattastma kan induceras för användning i forskingsyfte. Även hund kan användas som modell för astma men drabbas normalt inte spontant trots att det finns mycket likheter mellan hund och katt och de lever i samma miljö. Vidare jämförelse mellan de två arterna kan ge nya angreppsvinklar för astmaforskningen och bör ges uppmärksamhet i framtiden. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4202/
spellingShingle katt
astma
etiologi
diagnostik
eosinofil inflammation
broncheoalveolar lavage
glukokortikoider
jämförelse med hund
diagnostiska markörer
Maxon, Oskar
Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
title Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
title_full Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
title_fullStr Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
title_full_unstemmed Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
title_short Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
title_sort astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik
topic katt
astma
etiologi
diagnostik
eosinofil inflammation
broncheoalveolar lavage
glukokortikoider
jämförelse med hund
diagnostiska markörer