Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardage...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Lemberg, Jolanda
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Publicado: SLU/Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) 2012
Materias:
_version_ 1855570639315795968
author Lemberg, Jolanda
author_browse Lemberg, Jolanda
author_facet Lemberg, Jolanda
author_sort Lemberg, Jolanda
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005). I två fallstudier i Pildammsparken i Malmö och Tanto i Stockholm inventerades innehållet av karaktärerna. De åtta parkkaraktärerna visade sig ha ett stort inslag av rekreationsvärden, men slutsatsen av denna studie var att modellen inte fungerar ensam som ett verktyg för kvalitetsbedömning för GSA. Därför valde studien att även studera på tre andra verktyg. Dessa verktyg används idag för att identifiera både rekreativa värden och sociala värden i parker och grönområden. Dessa är Alexander Ståhles sociotopkarta (Ståhle, 2002), Fredrika Mårtensson m fl metod OPEC (Mårtensson, F. 2009) och Boverkets Landskapets upplevelsevärden (Boverket, 2007). De övriga verktygen visade sig ha flera fördelar som går att applicera på betygskriterierna och modellen för GSA. Genom att studera innebörden av rekreation och dess betydelse, samt studera olika verktyg för bedömning av rekreationskvaliteter i parker och grönområden har studien kommit fram till förslag på åtta nyckelkvaliteter och en bedömningsmall för GSA och kriteriet rekreation. De åtta nyckelkvaliteterna för rekreation i park och grönområde är ostördhet, variation, naturlikhet, fascinerande landskap & innehåll, kravlöshet, trygghet & säkerhet, tillgänglighet och funktion. Dessa nyckelkvaliteter kan enligt denna studie fungera vägledande för att kunna identifiera en park eller grönområde med kvaliteten rekreation. För att en park ska uppnå kriteriet rekreation krävs att alla nyckelkvaliteterna finns i parken eller grönområdet i viss utsträckning. När det kommer till nyckelkvaliteten funktion, bör miljön innehålla ett visst antal sociotopvärden, som inspirerats av Alexander Ståhles Sociotopkarta (Ståhle, 2002).
format M2
id RepoSLU4167
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
publishDate 2012
publishDateSort 2012
publisher SLU/Landscape Management, Design, and Construction (until 121231)
publisherStr SLU/Landscape Management, Design, and Construction (until 121231)
record_format eprints
spelling RepoSLU41672012-05-03T05:48:19Z Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas? Recreational values in parks and greenspaces : which are they? How can they be measured and judged? Lemberg, Jolanda rekreation utemiljö betydelse värdering bedömning Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005). I två fallstudier i Pildammsparken i Malmö och Tanto i Stockholm inventerades innehållet av karaktärerna. De åtta parkkaraktärerna visade sig ha ett stort inslag av rekreationsvärden, men slutsatsen av denna studie var att modellen inte fungerar ensam som ett verktyg för kvalitetsbedömning för GSA. Därför valde studien att även studera på tre andra verktyg. Dessa verktyg används idag för att identifiera både rekreativa värden och sociala värden i parker och grönområden. Dessa är Alexander Ståhles sociotopkarta (Ståhle, 2002), Fredrika Mårtensson m fl metod OPEC (Mårtensson, F. 2009) och Boverkets Landskapets upplevelsevärden (Boverket, 2007). De övriga verktygen visade sig ha flera fördelar som går att applicera på betygskriterierna och modellen för GSA. Genom att studera innebörden av rekreation och dess betydelse, samt studera olika verktyg för bedömning av rekreationskvaliteter i parker och grönområden har studien kommit fram till förslag på åtta nyckelkvaliteter och en bedömningsmall för GSA och kriteriet rekreation. De åtta nyckelkvaliteterna för rekreation i park och grönområde är ostördhet, variation, naturlikhet, fascinerande landskap & innehåll, kravlöshet, trygghet & säkerhet, tillgänglighet och funktion. Dessa nyckelkvaliteter kan enligt denna studie fungera vägledande för att kunna identifiera en park eller grönområde med kvaliteten rekreation. För att en park ska uppnå kriteriet rekreation krävs att alla nyckelkvaliteterna finns i parken eller grönområdet i viss utsträckning. När det kommer till nyckelkvaliteten funktion, bör miljön innehålla ett visst antal sociotopvärden, som inspirerats av Alexander Ståhles Sociotopkarta (Ståhle, 2002). SLU/Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) 2012 M2 swe https://stud.epsilon.slu.se/4167/
spellingShingle rekreation
utemiljö
betydelse
värdering
bedömning
Lemberg, Jolanda
Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?
title Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?
title_full Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?
title_fullStr Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?
title_full_unstemmed Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?
title_short Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?
title_sort rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? hur kan de värderas och bedömas?
topic rekreation
utemiljö
betydelse
värdering
bedömning