Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa)
Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grun...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Ecology
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570627458498560 |
|---|---|
| author | Åkerman, Kristina |
| author_browse | Åkerman, Kristina |
| author_facet | Åkerman, Kristina |
| author_sort | Åkerman, Kristina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS‐märkta vildsvin låg till grund för studien.
Andelen djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda inventeringsmetoderna. I resultatet framkom det att simultana observationer i medeltal fångar upp mellan 2,3–3,6 gånger fler vildsvin än vad en viltkamera gör för samma period. Vetskapen om hur inventeringsresultaten för de två metoderna förhåller sig till varandra, gör att båda metoderna går att kombinera vid en inventering. Ett ökat antal observationsplatser ökar inte nämnvärt andelen djur som fångas upp om de inte är betydligt fler (fördubbling eller mer av observationsplatserna) och även har motsvarande attraktionskraft på djuren. Resultaten tyder även på att inventeringar utförda i skogdominerad mark kommer fånga upp en större andel av populationen än inventeringar gjorda i jordbruksmark samt att det är lämpligast att inventera under vinterhalvåret då besöksfrekvensen av vildsvin vid observationsplatser är högre. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4051 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Ecology |
| publisherStr | SLU/Dept. of Ecology |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU40512012-05-24T09:20:00Z Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) Evaluation of two inventory methods based on GPS-marked wild boars (Sus scrofa) Åkerman, Kristina inventeringsmetod populationsskattning viltkamera simultana observationer vildsvin Sus scrofa Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS‐märkta vildsvin låg till grund för studien. Andelen djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda inventeringsmetoderna. I resultatet framkom det att simultana observationer i medeltal fångar upp mellan 2,3–3,6 gånger fler vildsvin än vad en viltkamera gör för samma period. Vetskapen om hur inventeringsresultaten för de två metoderna förhåller sig till varandra, gör att båda metoderna går att kombinera vid en inventering. Ett ökat antal observationsplatser ökar inte nämnvärt andelen djur som fångas upp om de inte är betydligt fler (fördubbling eller mer av observationsplatserna) och även har motsvarande attraktionskraft på djuren. Resultaten tyder även på att inventeringar utförda i skogdominerad mark kommer fånga upp en större andel av populationen än inventeringar gjorda i jordbruksmark samt att det är lämpligast att inventera under vinterhalvåret då besöksfrekvensen av vildsvin vid observationsplatser är högre. The increasing wild boar population in Sweden, and in many other parts of Europe, has led to new conflicts among many stakeholders. Damages on agricultural crops, rooting on grass fields and more wildlife collisions with cars are some of the results of a larger wild boar population. This sets high demands on the management of the species in order to reduce the damages and the costs. It is therefore essential to have a good estimate of the number of animals in the population. Wild boars are due to their nature not easily counted through general inventory methods. This study evaluates two methods that are deemed suitable for wild boars; simultaneous observations (by humans) and wildlife cameras, both at feeding stations. The study is based on movement patterns from GPS‐marked wild boars in Sweden that were analyzed in the program ArcGis. The results indicate that simultaneous observations on an average will detect 2,3‐3,6 times more animals than a wildlife camera does for the same period. The two methods can therefore be combined during an inventory once the detection rate is known for both of them. The proportion of the population that are being observed are likely to vary over the year and different locations. Surveys performed in forest dominated areas seem to detect more wild boars than surveys in agricultural landscape and wild boars also tends to visit the feeding stations more frequently during the winter. For this study, an increased number of observation sites didn’t have major impact on the percentage of animals observed. SLU/Dept. of Ecology 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4051/ |
| spellingShingle | inventeringsmetod populationsskattning viltkamera simultana observationer vildsvin Sus scrofa Åkerman, Kristina Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) |
| title | Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) |
| title_full | Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) |
| title_fullStr | Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) |
| title_full_unstemmed | Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) |
| title_short | Utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av GPS-märkta vildsvin (Sus scrofa) |
| title_sort | utvärdering av två inventeringsmetoder med hjälp av gps-märkta vildsvin (sus scrofa) |
| topic | inventeringsmetod populationsskattning viltkamera simultana observationer vildsvin Sus scrofa |