Betesdjur på kyrkogården
Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som ka...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3937/ |
| Sumario: | Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogårdsmark med hjälp av betesdjur och vilken inställning kyrkogårdsansvariga har till betesdjur.
Med hjälp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur på kyrkogården. Resultatet från studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat. Via telefon skedde en längre intervju och flera kortare. Resultatet från dem redovisas under intervjuresultat.
Vid intervjuerna framkom att två av de förvaltningar som kontaktades idag använder sig av får på reservytor. För dem fungerar det bra och de rekommenderar andra att också använda sig av betesdjur på liknande ytor. Flera av de kontaktade förvaltningarna var intresserade av att använda sig av betesdjur.
Då betesdjur används är det viktigt att skriva ett avtal med djurägaren. Där ska det specificeras bland annat vem som gör vad. Med betesdjur kan den traditionella grönyteskötseln minskas, men istället tillkommer nya arbetsuppgifter som djurskötsel och tillsyn av djuren. Om djurägaren eller förvaltningen sköter detta bör specificeras i avtalet. Förutom minskad skötsel med maskiner tillför djuren upplevelser för besökarna. Platsens biologiska värde ökar och vissa djur, som får, är bra på slybekämpning. Djuren kan påverka marken negativt genom söndertrampning, speciellt i anslutning till deras vatten. De kan också skada träden genom att gnaga på deras bark.
Det djurslag som lättast anpassas till kyrkogårdens förhållanden är fåret. De är små och kräver därför inte lika stor yta som till exempel en häst. De är inte så stora att de är skrämmande och därför hindrar de inte allmänheten att komma in i deras hage. En nackdel med får är att betesmarken kan se förvuxen ut eftersom fåren lämnar grova och förvuxna växter. De lämnar också gräsens fröstänglar.
Det finns många aspekter kvar att studera kring betesdjur på kyrkogården. Fortsatt forskning kan göras på ekonomiska, miljömässiga och arbetsmiljömässiga aspekter. Personalen på förvaltningarna och besökarnas åsikter skulle kunna undersökas. |
|---|