Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning
En användbar metod för att påvisa träningseffekter är att mäta hjärtfrekvensen. Hos människa ses en sänkt vilopuls som ett resultat av en konditionsförbättring. På häst finns det få studier om ett samband mellan en vilopulssänkning och konditionsförbättring. Genom evolutionen har hästen utvecklats t...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3892/ |
| _version_ | 1855570605553745920 |
|---|---|
| author | Berg Johansson, Johanna |
| author_browse | Berg Johansson, Johanna |
| author_facet | Berg Johansson, Johanna |
| author_sort | Berg Johansson, Johanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | En användbar metod för att påvisa träningseffekter är att mäta hjärtfrekvensen. Hos människa ses en sänkt vilopuls som ett resultat av en konditionsförbättring. På häst finns det få studier om ett samband mellan en vilopulssänkning och konditionsförbättring. Genom evolutionen har hästen utvecklats till en extraordinär atlet, för att undkomma predatorer krävdes snabbhet och för att färdas långa distanser i sökandet efter vatten och föda krävdes uthållighet. Ett antal fysiologiska anpassningar kan förklara hästens atletiska kapacitet, dessa påverkas i vissa fall inte av träning som till exempel lungstorleken medan andra som blodvolymen visar på en träningsrespons. Hästen har ett stort hjärta och det utgör ungefär 0,9-1% av kroppsvikten. Vilopulsen varierar mellan 25-50 slag/min med ett genomsnitt på 35 slag/min och beror av storlek, ras, ålder och temperament på hästen. Förbättrad kondition medför en ökad förmåga att utföra en given nivå av träning, hjärtfrekvensen under arbetet sjunker och återhämtningen efter går snabbare. Vid träning är även mängden laktat i blodet ett användbart mått för att bedöma hästens kondition. Hos en frisk häst kan en sänkning i blodlaktatkoncentrationen ses efter en träningsperiod.
Syftet med studien var att se om en konditionsförbättring leder till en sänkning av vilopulsen hos häst.
I studien som pågick under 31 veckor ingick 16 tvååriga varmblodiga travhästar, alla valacker. Med hjälp av digitala pulsmätare registrerades pulsen under vila och arbete samt efter arbete. Vid tre tillfällen efter arbete togs det även prov på hästarnas laktatkoncentration i blodet och vid ett tillfälle mättes även hästarnas hjärtstorlek. Medellufttemperaturen vid mättillfällena bestämdes utifrån data från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Resultaten i studien visade att hästarna förbättrade sin kondition under studiens gång genom att sänka sin återhämtningspuls jämfört med studiens start men en sänkning av vilopulsen uteblev. Vilopulsen visade sig dock vara positivt korrelerad med laktatkoncentrationen i blodet efter arbete och lufttemperaturen. Slutsatsen är att studien varken har kunnat påvisa eller förkasta ett samband mellan en konditionsförbättring och en sänkning i vilopuls.
|
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU3892 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU38922012-04-20T14:25:10Z https://stud.epsilon.slu.se/3892/ Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning Berg Johansson, Johanna Animal husbandry Animal physiology - Nutrition Animal physiology - Growth and development En användbar metod för att påvisa träningseffekter är att mäta hjärtfrekvensen. Hos människa ses en sänkt vilopuls som ett resultat av en konditionsförbättring. På häst finns det få studier om ett samband mellan en vilopulssänkning och konditionsförbättring. Genom evolutionen har hästen utvecklats till en extraordinär atlet, för att undkomma predatorer krävdes snabbhet och för att färdas långa distanser i sökandet efter vatten och föda krävdes uthållighet. Ett antal fysiologiska anpassningar kan förklara hästens atletiska kapacitet, dessa påverkas i vissa fall inte av träning som till exempel lungstorleken medan andra som blodvolymen visar på en träningsrespons. Hästen har ett stort hjärta och det utgör ungefär 0,9-1% av kroppsvikten. Vilopulsen varierar mellan 25-50 slag/min med ett genomsnitt på 35 slag/min och beror av storlek, ras, ålder och temperament på hästen. Förbättrad kondition medför en ökad förmåga att utföra en given nivå av träning, hjärtfrekvensen under arbetet sjunker och återhämtningen efter går snabbare. Vid träning är även mängden laktat i blodet ett användbart mått för att bedöma hästens kondition. Hos en frisk häst kan en sänkning i blodlaktatkoncentrationen ses efter en träningsperiod. Syftet med studien var att se om en konditionsförbättring leder till en sänkning av vilopulsen hos häst. I studien som pågick under 31 veckor ingick 16 tvååriga varmblodiga travhästar, alla valacker. Med hjälp av digitala pulsmätare registrerades pulsen under vila och arbete samt efter arbete. Vid tre tillfällen efter arbete togs det även prov på hästarnas laktatkoncentration i blodet och vid ett tillfälle mättes även hästarnas hjärtstorlek. Medellufttemperaturen vid mättillfällena bestämdes utifrån data från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Resultaten i studien visade att hästarna förbättrade sin kondition under studiens gång genom att sänka sin återhämtningspuls jämfört med studiens start men en sänkning av vilopulsen uteblev. Vilopulsen visade sig dock vara positivt korrelerad med laktatkoncentrationen i blodet efter arbete och lufttemperaturen. Slutsatsen är att studien varken har kunnat påvisa eller förkasta ett samband mellan en konditionsförbättring och en sänkning i vilopuls. A useful method to detect effects of training is to measure the heart rate. In humans, a decreased resting heart rate may be observed as a result of training. There are few studies on horses about a possible relationship between a lowered resting heart rate and a fitness improvement. The horse has evolved into an extraordinary athlete through the evolution, to escape predators it required speed and to travel long distances in the search of water and feed it needed stamina. A number of physiological adaptions may explain the athletic capacity of the horse, both those who may not be affected of training, such as the lung size, while others such as the blood volume shows a training response. The horse has a big heart and it represents about 0.9 to 1% of the body weight. The resting heart rate varies between 25-50 beats per minute with an average of 35 beats per minute and it depends on the size, breed, age and temperament of the horse. Improved fitness increase the ability to perform a given level of exercise, heart rate during work decreases and the recovery after exercise is faster. To measure the amount of lactate in the blood after exercise is also a useful method to evaluate fitness of the horse. In a healthy horse, a reduction in blood lactate can be seen after a period of exercise. The aim of this study was to investigate a possible correlation between a lowered resting heart rate and a fitness improvement. The study included 16 two-year old Standardbred trotters, all geldings, and lasted 31 weeks. The heart rate at rest and during exercise was recorded with digital heart rate monitors. Also, lactate concentration in the blood after exercise was measured for three occasions and at one occasion were the heart size of the horses measured. The average air temperatures at the test occasions were calculated from data from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The result showed that the horses improved their fitness during the study by lowering their recovery heart rate post exercise but a decrease in the resting heart rate did not occur. However, the heart rate at rest was positively correlated with the lactate concentration in the blood after exercise and air temperature. The conclusion is that the study has not been able to detect or reject a connection between an improvement in fitness and a reduction in resting heart rate. 2012-02-20 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/3892/6/bergjohansson_j_120220.pdf Berg Johansson, Johanna, 2011. Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-650.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-951 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Animal physiology - Nutrition Animal physiology - Growth and development Berg Johansson, Johanna Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| title | Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| title_full | Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| title_fullStr | Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| title_full_unstemmed | Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| title_short | Vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| title_sort | vilopuls hos 2-åriga varmblodiga travhästar i träning |
| topic | Animal husbandry Animal physiology - Nutrition Animal physiology - Growth and development |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/3892/ https://stud.epsilon.slu.se/3892/ |