Dubai - ett framgångsrecept eller dårskap?
Det här examensarbetet är en fallstudie som beskriver stadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten. Examensarbetet syftar till att svara på frågorna Hur har Dubai stad utvecklats från och med oljans upptäckt fram till idag? och Hur ser den övergripande planeringen ut för Dubais framtida...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2012
|
| Subjects: |
| Summary: | Det här examensarbetet är en fallstudie som beskriver
stadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.
Examensarbetet syftar till att svara på frågorna
Hur har Dubai stad utvecklats från och med oljans
upptäckt fram till idag? och Hur ser den övergripande
planeringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?
METOD;
Vår fallstudie är en sammanvävd redogörelse av en
litteraturstudie och egna upplevelser från en studieresa
i Förenade arabemiraten.
Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den första
delen var syftet att få grundläggande fakta och vi läste
bland annat guideböcker och såg dokumentärer om
Dubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi på
vad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubais
stadsutveckling fram till idag. I den tredje delen sökte
vi information om Dubais framtida stadsutveckling,
främst dokument framtagna av Dubais myndigheter.
I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar. En viktig
del av studieresan var att göra platsbesök i fl era av
Dubais stadsdelar för att få en bild av hur stadsutvecklingen
och stadslivet såg ut på olika platser i staden
idag. Vi besökte stadsdelar som skiljde sig från varandra
i struktur, arkitektur och invånare för att få en
stor spännvidd och en helhetsbild av staden. Vi valde
att dokumentera stadsdelarnas utformning och karaktäristiska
drag som till exempel hushöjder. Vi dokumenterade
även vilken sammansättning av funktioner stadsdelarna hade som hotell, köpcentra, kontor och/eller boende.
Stadslivet dokumenterade vi genom att fotografera och
anteckna vem som bodde var i staden, hur människorna
förfl yttade sig och var de träffades. Vi observerade
vilka som använde vilken typ av färdmedel, dess
kostnader och hur lång tid det tog att färdas med olika
kombinationer av kommunikationssätt. Under platsbesöken
prövade vi även själva att förfl ytta oss i staden
genom att testa olika kommunikationssätt.
För att se var stadslivet ägde rum dokumenterade vi
på vilka platser människor träffades, något som vi i
fallstudien benämner sociala platser. Vi dokumenterade
vilken typ av sociala platser det fanns i de olika
stadsdelarna som till exempel parker och köpcentra.
När vi besökte olika sociala platser undersökte vi
vilken grad av tillgänglighet de hade beroende på om
de var inhägnade, om det kostade att gå in och om det
fanns öppettider. Vi undersökte användningen av dessa
platser genom att observera vem som var där och vad
de gjorde.
Under studieresan besökte vi även Abu Dhabi, Förenade
arabemiratens huvudstad, i tre dagar. För Abu
Dhabi gjorde vi en litteratursökning och studieresa med
samma upplägg som för Dubai fast i mindre skala.
Anledningen till att vi besökte Abu Dhabi var att vi
ville se hur en annan stad i Förenade arabemiraten såg
ut. På det sättet kunde vi förstå Dubai bättre och veta
om utvecklingen i Dubai var specifi k för Dubai eller
gällde hela landet. Fokus i fallstudien är Dubai men vi
använder Abu Dhabi som referensstad.
RESULTAT;
Dubai har på bara några decennier vuxit från en liten
by till en modern storstad. Den höga byggtakten har
mångdubblat Dubais yta som på 1950-talet var 3,5 km2
till att i början på 2000-talet vara 605 km2 (Pacione,
2005). De många spektakulära projekten som byggts,
till exempel den konstgjorda palmön Palm Jumeirah
och världens högsta byggnad Burj Khalifa, har gjort
Dubai internationellt känt. Det har varit ett gynnsamt
investeringsklimat som lockat till sig rika investerare
och företag från hela världen. Ett stort fokus har varit
att göra Dubai till en av världens främsta turistdestinationer som kan konkurrera med Paris och New York.
De stora nöjes- och shoppinganläggningarna drar turister
i mängder, år 2007 var antalet turister i Förenade
arabemiraten 6 miljoner (Utrikespolitiska Institutet,
2011) och 2015 förväntas siffran bara för Dubai vara
15 miljoner (Dubai Department of Tourism and Commerce
Marketing, 2010/2011).
Statsskicket har haft stor betydelse för den snabba
stadsutvecklingen. Förenade arabemiraten är en absolut
monarki som styrs av en shejk som ärvt makten. Det
har lett till att beslutsprocesser inte fi nns på samma
sätt som i Sverige och beslut kan fattas snabbt då det
endast är shejkens åsikt som betyder något (Rehnberg,
2008). Även befolkningen har haft betydelse för den
snabba stadsutvecklingen. Den hade inte varit möjlig
utan immigrationen av gästarbetare från främst Asien.
Dessa gästarbetare arbetar långa pass till låga löner,
ofta 1000-2000 kr per månad.
Dubais stadsutveckling har skett okontrollerat och
tagit mer och mer land i anspråk. Staden saknade en
central stadskärna och fl era platser benämndes som
centrum. Flera nya stadsdelar byggdes som egna städer
där invånarna skulle kunna bo, arbeta och leva på ett
och samma ställe. På vår studieresa såg vi att många
byggprojekt var avstannade som en konsekvens av
den internationella fi nanskrisen 2008-2009 då många
utländska investerare lämnade landet.
Avstånden i staden var stora och bilen var det huvudsakliga
färdmedlet. I gaturummet prioriterades bilen och som fotgängare var det svårt att förfl ytta sig. Dubai
saknade offentliga platser men hade ett fåtal platser
för sociala möten i form av köpcentra och parker. Vi
benämner inte dessa platser som offentliga då de har
öppettider och inträdeskostnader.
Dubais myndigheter har publicerat två visionsdokument.
Dessa var dock innehållsfattiga, de presenterade
mål men inga lösningar på hur målen skulle uppnås.
Vi anser att det saknades en övergripande planering för
Dubais framtida stadsutveckling.
Vi uppfattade att mycket i Abu Dhabi och Dubai var
lika. I fallstudien trycker vi på de skillnader vi upplevde.
Till exempel fanns stora skillnader mellan städernas
framtida stadsutveckling. Abu Dhabi hade tagit fram
och publicerat omfattande visionsdokument.
DISKUSSION;
Är Dubai ett framgångsrecept eller dårskap? Både
ja och nej, det beror på vem man frågar och vems
intressen man vill ta tillvara. Vi, som besökande
landskapsarkitekter, är kluvna. Staden har haft en
otrolig ekonomisk framgång och lockat besökare från
hela världen. Vi ifrågasätter dock metoderna för att nå
denna framgång då stadsutvecklingen är helt beroende
av utnyttjandet av lågavlönade gästarbetare. Att expandera
staden så snabbt utifrån ekonomiska spekulationer
och inte se till behovet har lett till att många av stadens
skyskrapor ekar tomma, precis som stadskassan.
Bristen på övergripande planering ser vi som ett stort
hot för den framtida stadsutvecklingen i Dubai. Vi tror
dock att Dubai har potential att bli ett framgångsrecept
om det satsas på en övergripande stadsplanering och
att dessa planer offentliggörs. På så sätt kan utländska
investerare få tillbaka förtroendet och återvända och
fortsätta investera sina pengar i Dubai. Emellertid
måste villkoren och levnadsförhållandena bli bättre för
gästarbetarna så att alla stadens invånare kan ta del av
framgången.
Det skulle vara spännande att besöka Dubai igen om 10-20 år för att se om det är en välmående och fungerande stad! |
|---|