En utvärdering av SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare
Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön v...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3580/ |
| Sumario: | Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.
Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?
Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv. Det kommer även dras slutsatser kring vilka delar av programmet som är enligt litteruren korrekt utformade och vilka som kan behöva revideras.
Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till ledande befattningshavare som omfattas av SEB:s incitamentsprogram.
Metod: En undersökning av SEB:s ersättningsprogram har gjorts och sedan undersökts mot relevanta teorier. Teorierna som tas upp i arbetet är agentteorin och två-faktor teorin. Utöver teorierna förekommer det även i teoriavsnittet forskningsresultat som gjorts vid tidigare studier inom ämnet. Med hjälp av undersökningsvariabler har programet på ett överskådligt sätt analyserats vilket mynnat ut i en slutsats.
Slutsats: Utifrån analysen kan konstateras att SEB har ett incitamentsprogram som på många sätt relaterar till litteraturen i corporate governance. Däremot finns det ingen entydig uppfattning om hur det perfekta incitamentprogrammet ska se ut. En del forskning visar att incitamentsprogram över huvudtaget inte gör någon nytta, utan kan till och med vara till skada om det är dåligt utformat. Frågan är således om SEB bör ha något incitamentsprogram överhuvudtaget? Det som talar emot är att det finns forskning som visar att det finns ett negatvivt samband mellan incitamentsprogram och prestation samt att det finns bevis för att incitamentsprogram kan tränga undan programdeltagarens inre motivation. Det som talar för SEB:s program är att det harmoniserar ägarnas och företagsledarnas intressen och att det skapar långsiktigt intresse hos dess programdeltagare. |
|---|