Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?

En hästägare transporterar sin häst i en rad olika syften så som till tävling, till veterinären och vid stallbyten m.m. Under transporten utsätts hästen för en rad olika stressorer som lastning, urlastning, isolering och rörelser från transporten. Hästar som är svåra att lasta utgör en stor källa ti...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: de Boussard, Emelie
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2009
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/338/
_version_ 1855570175263244288
author de Boussard, Emelie
author_browse de Boussard, Emelie
author_facet de Boussard, Emelie
author_sort de Boussard, Emelie
collection Epsilon Archive for Student Projects
description En hästägare transporterar sin häst i en rad olika syften så som till tävling, till veterinären och vid stallbyten m.m. Under transporten utsätts hästen för en rad olika stressorer som lastning, urlastning, isolering och rörelser från transporten. Hästar som är svåra att lasta utgör en stor källa till stress för alla som är inblandade i situationen. Den främsta orsaken till att en häst är svår att lasta är troligtvis rädsla för det trånga och mörka utrymme som transporten utgör. Hästen använder sig av sina sinnen för att undersöka sin omgivning. Det är viktigt ge hästen tid att lukta på transporten samt att ge den tid att acklimatisera sig till de ljusförhållanden som råder. Det finns en rad olika metoder för hur man ska träna sin häst att bli lastad t.ex. genom negativ eller positiv förstärkning. Utifrån en enkätinsamling samt observationer av hästar som lastas i samband med tävlingar och besök på ATG:s Hästsjukhus i Skara har en bild av förekommande lastningsproblem skapats. Enkätinsamlingen gav att 79 % av de tillfrågade inte upplevde några problem med lastning och att 21 % upplevde problem med lastning av sin häst. De vanligaste hjälpmedlen vid lastning var longeringslina eller mutor. Lastningar vid tävling har jämförts och testats statistiskt för signifikans med lastningar vid ATG. Vid ATG tog lastningarna signifikant längre tid (P<0,0001) och hästarna visade upp fler beteenden (P<0,0005) än vid lastningar på tävling. Skillnaden kan förklaras av att tävlingar är en frivillig aktivitet medans ett besök hos veterinären kan vara nödvändigt, oavsett om hästen är svår att lasta. Har man problem att lasta sin häst bör man träna i lugn och ro, innan man ska åka iväg. Träningen bör dels gå ut på desensibilisering och dels på att befästa tydliga signaler som hästen förstår även i en stressad situation.
format First cycle, G2E
id RepoSLU338
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
swe
publishDate 2009
publishDateSort 2009
record_format eprints
spelling RepoSLU3382012-04-20T14:09:07Z https://stud.epsilon.slu.se/338/ Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det? de Boussard, Emelie Animal husbandry En hästägare transporterar sin häst i en rad olika syften så som till tävling, till veterinären och vid stallbyten m.m. Under transporten utsätts hästen för en rad olika stressorer som lastning, urlastning, isolering och rörelser från transporten. Hästar som är svåra att lasta utgör en stor källa till stress för alla som är inblandade i situationen. Den främsta orsaken till att en häst är svår att lasta är troligtvis rädsla för det trånga och mörka utrymme som transporten utgör. Hästen använder sig av sina sinnen för att undersöka sin omgivning. Det är viktigt ge hästen tid att lukta på transporten samt att ge den tid att acklimatisera sig till de ljusförhållanden som råder. Det finns en rad olika metoder för hur man ska träna sin häst att bli lastad t.ex. genom negativ eller positiv förstärkning. Utifrån en enkätinsamling samt observationer av hästar som lastas i samband med tävlingar och besök på ATG:s Hästsjukhus i Skara har en bild av förekommande lastningsproblem skapats. Enkätinsamlingen gav att 79 % av de tillfrågade inte upplevde några problem med lastning och att 21 % upplevde problem med lastning av sin häst. De vanligaste hjälpmedlen vid lastning var longeringslina eller mutor. Lastningar vid tävling har jämförts och testats statistiskt för signifikans med lastningar vid ATG. Vid ATG tog lastningarna signifikant längre tid (P<0,0001) och hästarna visade upp fler beteenden (P<0,0005) än vid lastningar på tävling. Skillnaden kan förklaras av att tävlingar är en frivillig aktivitet medans ett besök hos veterinären kan vara nödvändigt, oavsett om hästen är svår att lasta. Har man problem att lasta sin häst bör man träna i lugn och ro, innan man ska åka iväg. Träningen bör dels gå ut på desensibilisering och dels på att befästa tydliga signaler som hästen förstår även i en stressad situation. 2009-06-30 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/338/1/deboussard_e_090630%281%29.pdf de Boussard, Emelie, 2009. Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?. First cycle, G2E. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-6-52 swe
spellingShingle Animal husbandry
de Boussard, Emelie
Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
title Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
title_full Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
title_fullStr Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
title_full_unstemmed Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
title_short Hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
title_sort hästar och lastning - är det ett problem och vilka följder har det?
topic Animal husbandry
url https://stud.epsilon.slu.se/338/
https://stud.epsilon.slu.se/338/